Månad: september 2012

Made in Sweden

Vägrar man barnservis i plast får man räkna med ett visst svinn. Köksskåpen har blivit rymligare. Jag erkänner att vi kanske måste köpa tallrikar som klarar att slängas i golvet, men vi behöver ju också fler av de lite mer ömtåliga. Det finns många fina svenska porslinsserier.

Är sugen på nya tallrikar och det lutar åt vita från Höganäs.

Vi samlar på Rörstrands Swedish Grace, kostar blott en skvätt blod på Blodcentralen. Nu vill jag ha rosa muggar och fat.

Morfar drack kokkaffe på bit ur Gustavsbergs Eva. Här ser ni kompanjonen Adam. Båda finns i nyproduktion.


Snyggaste dukningen med Design House Stockholms serie Blond.

Fly

Vi har varit ute efter en nätt soffa i läder till vardagsrummet, modern men med retrofeeling. Idag fann jag den.

Fly, Mio. 13 900 kr (fr 5 900 kr). Finns i en mängd olika tyger och färger.

Spara eller slösa 2

Glömde några saker när jag tidigare skrev om hur vi tänkt kring olika investeringar, så bäst att göra en komplettering.

GARDEROBER

  • Vi köper garderober från Elfa genom A-hus. Vi kom fram till att det inte skulle bli billigare att köpa in det själva. IKEA hade varit ett alternativ om de inte gjorde sina skjutdörrsgarderober i standardstorlekar. Jag kan nämligen inte rekommendera att köpa fel storlek och kapa av skenorna. I förra lägenheten fick vi dras med knarriga garderobsdörrar och svåröverskådlig klädförvaring p.g.a den dumsnåla lösningen. Samtliga garderober kommer att vara i spegelglas. Speglar är ett ypperligt sätt att förstora ett rum på, men vi får se om det är en smart lösning i ett barnrum.

INREDNING KLÄDVÅRD

  • Vi kommer att köpa IKEAs Faktum Applåd Vit med utdraglåda till klädvården. Det blir alltså samma skåp som i köket.
  • IKEAs vita bänkskiva i laminat Fyndig fungerade utmärkt i vårt förra kök. Vi slängde ut köksbänken i valnöt för att slippa underhållet som den krävde. 299 kr för 220 cm är ett fynd, den blir perfekt att vika tvätt på i klädvården.

BELYSNING

  • Vi hade först tänkt oss en massa inbyggda spottar i taket. Nu har vi tänkt om, för hur snygga är dessa om tio år? Det kan bli bökigt med en massa hål i taket, den dagen man är less. Då är det bättre med utanpåliggande spottar som både är billigare och lättare att byta ut. Undantaget är köket där vi kommer att ha fyra smala fönster och tänker oss en spott i varje fönstersmyg.

 

 

 

Energiprogram

Tänkte tipsa om Rockwools Energiprogram. Det krävs att man har ganska detaljerade uppgifter om husets konstruktion men i gengäld får man en mer tillförlitlig sammanställning över husets energianvändning än andra liknande program. Om jag har fyllt i rätt beräknas vi få en energiförbrukning på 55 kWh/kvm/år. Resultatet sammanställs i en snygg rapport. Sedan kan man jämföra det med hustillverkarens energiberäkning eller med den faktiska användningen efter att ha bott i huset ett år. Programmet kräver registrering, men är helt gratis.

Isolering i taket

Värmeförlust sker genom golv, väggar, fönster, dörrar och tak. 500 mm lösull ingår i taket. Frågan är om det är värt att lägga till mer isolering. Man kan bli snurrig av siffror men lite matematik är nog enda sättet att lösa problemet på.

U-värde Rockwools lösull:

  • 500 mm 0,083
  • 550 mm 0,076
  • 600 mm 0,069

Pris ca 170 kr/säck, varje säck räcker till 0,5 m3. 100 mm extra borde alltså gå lös på 34 kr/m3. Vårt hus är 135 kvm, så totalt kostar det oss ca 4 500 kr.

ENERGIÅTGÅNG

U-värde*takyta*gradtimmar för orten/1000 (för att omvandla till kWh) = energiåtgång

0,083*135*125 000/1000 = 1400 kWh/år

0,076*135*125 000/1000 = 1282 kWh/år

0,069*135*125 000/1000 = 1164 kWh/år

Skillnaden mellan 500 mm och 600 mm är alltså 236 kWh/år eller ca 236 kr med ett elpris på 1 kr/kWh. Om det kostar oss 4 500 kr har vi alltså räknat hem investeringen på 19 år, men mer rimligt 10 år med skenande elpriser. Rätta mig gärna om jag har räknat fel, jag är ingen matematiker.

Spara eller slösa

Det är inte så enkelt som att titta på prislappen när det handlar om att spara eller slösa vid ett husbygge. För hur billigt är det att byta ut något som ger upp efter bara några år som i första början verkade vara ett klipp? Det mesta slits, men vissa material med värdighet. Vissa prylar är dyra att köpa, men billiga i drift. Energiförbrukning är en viktig aspekt. Jag tänkte berätta hur vi har tänkt i våra val.

KLIMATSKAL

  • Vi vill ha ett hus som klarar norrländska vintrar. För 13 300 uppgraderade vi A-hus redan tjocka väggar till ett U-värde på 0.11 istället för 0.14. Med dagens elpriser tjänar vi 560 kr/år på investeringen (räknat på en väggyta på 150 kvm).  Det tar drygt 23 år att tjäna in, men ett troligare scenario är 11 år, då jag inte blir förvånad om elpriserna fördubblas. Om inte får vi i alla fall riktigt snygga och djupa fönsternischer.
  • Huset kommer att ha fönster med U-värde 1.0. En satsning på 0.8 skulle kosta oss 37 800 kr extra. I Umeå ger de bättre fönsterna en besparing på 30 kWh/kvm*år. Multiplicerar man med 20 (räknat på 20 kvm fönsteryta) blir det 600 kWh/år, så i runda slängar 600 kr/år om man räknar på ett elpris på 1 kr/kWh. Då skulle det ta 63 år att spara in investeringen, 31,5 år om elpriserna fördubblas. Läs tidigare inlägg Fönster och energiförlust för mer info.
  • Det ingår 500 mm lösull i taket. Beroende på vad det kommer att kosta, funderar vi på att skjuta till extra isolering. Vi tar gärna emot synpunkter om det är lönsamt.

UPPVÄRMNING

  • Vi valde Frånluftsvärmepump, NIBE 750. Vi resonerade att en investering i bergvärme inte var lönsam i ett så pass litet hus.

KAMIN

  • Kaminen ska stå i centrum och synas från många håll i huset. Vi vill därför ha en generös glaslucka och lite annorlunda design. Den ersätter TVn som får nöja sig med att stå i allrummet. Därför satsar vi lite extra på den, även om det så klart finns betydligt dyrare varianter än Stromboli från Romotop.

KÖK

  • En bänkskiva i granit har en livslång hållbarhet, men kan knappast anses vara ekonomisk. Då är en skiva i laminat ett smartare drag. Den kan fås för en tiondel av priset. Men vi väljer inte en granitskiva för att spara slantar. Vi gillar helt enkelt materialet.
  • Köksluckor finns i ett enormt prisspann. IKEAs lucka Applåd Vit duger gott och väl för oss, speciellt när priset är en tredjedel av många konkurrenters. Tiden får utvisa kvaliteten.
  • Förut var rostfria och svarta vitvaror betydligt dyrare än standardvarianten, idag är skillnaden inte speciellt stor. Energiklassning och tekniska finesser avgör priset. Vi värnar gärna om miljön och låga elräkningar, men ett tips är att räkna ut hur många år det tar för att tjäna in priset man betalar för exempelvis A+++ klassning. Många gånger tar det upp till 100 år. Visserligen är det svårt veta framtidens elpriser, men en vitvara håller oftast inte mer än 10 år.

GOLV

  • Laminat är billigare än parkett, men åldras inte lika fördelaktigt. Dyrast och snyggast är ett massivt plankgolv. Här väljer vi den gyllene medelvägen, en vitlaserad omslipningsbar 3-stavsparkett.
  • Kakel och klinkers för 300 kr/kvm ingår, vilket är det vanliga. Vita plattor är billiga. Små badrum gör sig ändå bäst med ljusa väggar. Vi lägger slantarna på golven som inte har lika stor kvadratmeteryta. Små plattor är dyra, mosaik kostar ofta upp mot 2000 kr/kvm. Jag har dock ingen aning om hur kvaliteten skiljer sig mellan olika sorter. Det bästa sättet att tjäna pengar är nog att välja en nyans som man är nöjd med länge, så man slipper renovera badrummet de närmsta 20 åren.

Val av blandare

Låg energiförbrukning och tidlös design till ett vettigt pris har varit vägledande vid val av blandare. Mora MMIX-serien har ett energisparsystem som ska göra en varmvattenbesparing på ca 30% möjlig. En inbyggd spärr reglerar vattenflödet i termostatblandarna, vill man unna sig ett större finns en knapp som man kan hålla in. Kanske är det  bara att vänja sig vid ett taskigt tryck om man vill vara miljövänlig.

Mora MMIX duschblandare T5, köksblandare K5, tvättställsblandare B5 och duschset S6.

 

 

I föräldrabadrummet unnar vi oss Gustavsberg G1. Den har ett vatten- och energisparsystem, men frågan är hur energismart det är med en takdusch.

Back to the 80´s

Jag fyndade ett svart bord med kromade ben och tillhörande bauhausstolar i mina föräldrars förråd. Härligt fulsnyggt! Stolarna är trasiga men jag hittade Svenska Inredningar där man man kan beställa reservdelar, så jag tror att en restaurering får bli mitt nästa inredningsprojekt. Jag minns barndomens fredagmiddagar, skönt gungande med rotting i rumpan, en tallrik med fläskkotlett och pulverbea och en halv flaska XL-cola som delades rättvist med storebror.

Inspiration från Vårt Nya Hem

1928 formgav Marcel Breuer stolen som hade sina glansdagar under 1970-80-talet. Han var verksam vid Bauhaus, en skola för konst, formgivning och arkitektur i Tyskland 1919-1933. Skolan ville föra samman finkulturen med det då lägre stående hantverket.