Månad: mars 2014

Tygblöjor från Alvehamn

Som ett led i att bli mer miljösnälla har vi börjat med tygblöjor till minstingen. Svenska Alvehamn tillverkar olika modeller av blöjor i Öko-tex certifierad hampa, bambu och ekologisk bomull. Vi har provat en skalbyxa och en formsydd dagblöja, men Alvehamn har även en pocketblöja, en formsydd nattblöja och olika inlägg. Skalbyxan är gjord i lurvig laminerad minky, finns i flera färger och passar hela blöjperioden. Storleken justeras med tryckknappar. Den används antingen som en ytterbyxa till den formsydda blöjan, till en vikblöja eller till inlägg. Den formsydda dagblöjan är gjord i bambujersey och finns i tre storlekar. Vi har medium (7-14 kg) och räknar med att den räcker tiden ut. 

IMG_8435

Det första man lägger märke till är att både den formsydda dagblöjan och skalbyxan är otroligt mjuka. Blöjan lämnar inte efter sig några märken på huden. Kanske vore det en affärsidé med liknande underkläder till vuxna. Nåväl, det finns amningsinlägg i samma mjuka kvalitet.

IMG_8469

Det kändes först lite bökigt med ett tvådelssystem, när bebben inte vill ligga still på skötbordet, men det går lättare om man knäpper blöjorna i förväg och drar på dem som vanliga byxor. Fördelen med ett tvådelssystem är att skalbyxan kan användas flera gånger, vilket gör att man behöver färre och det blir i sin tur mindre tvätt. Inlägget Bambu Booster har varit bra som extra skydd när det gått lite längre mellan bytena. Vi har inte provat blöjan på natten, men dagtid håller den tätt. Jag kan tänka mig att den fungerar nattetid med extra inlägg, men det bästa är förstås att skaffa en tjockare nattblöja. När barnet sover är det ju inte så viktigt att hen rör sig smidigt. Dagtid då? Sötare blöjrumpa och mer stötdämpning än med tunnare engångsvarianten, men absolut inte otympligt.

Sammanfattningsvis är det en mjuk blöja i finfin kvalitet, som är snäll mot både miljön och bebishuden. Läs mer om våra tankar kring tygblöjor i (blogg)inlägget Tygblöjor.

Annonser

DIY body balm

IMG_8620

Idag har jag gjort body balm på sheasmör, kallpressad rapsolja och lite lavendelolja. Receptet hittade jag på Organic Makers. I grundreceptet användes flera olika oljor, men jag tog det vi hade hemma. Ekologisk kallpressad rapsolja finns i de flesta matbutiker, är en svensk råvara och är lämplig till torr hud. Sheasmöret var av den fastare sorten Paradoxa. Eftersom eteriska oljor är väldigt koncentrerade, tycker jag det gott och väl räcker med en liten droppe lavendelolja, i en halv sats body balm.

Recept ca 250 ml ekologisk body balm

130 g ekologisk sheasmör paradoxa

70 ml ekologisk kallpressad olja

2 ml (ev mindre eller uteslutas helt) eterisk olja

IMG_8599

Det är lite grann som att baka, fast ännu enklare. Det gäller bara att se till att redskapen och förvaringsburkarna är extra rena. Eftersom det var premiär gjorde jag en halv sats. Jag vägde sheasmör på en hushållsvåg, mätte upp olja med ett vanligt decilitermått och värmde vattenbad i en rostfri bakbunke tills oljorna hade blandats. Sedan fick blandningen svalna. Jag rörde om några gånger under tiden. Sedan gjorde degkrokarna jobbet. Oljeblandningen ska röras ihop och ljusna, inte bli särskilt fluffig, därför ska degkrokar på en ganska låg effekt vara bättre än vispar. I slutet blandade jag i den eteriska oljan.

Balmen blev tjock i konsistensen och känns fet, nästan som en salva men helt i min smak. Det är möjligt att jag tog lite mer sheasmör än rekommendationen. Vill man att den ska kännas mindre fet provar man med någon annan olja än raps och vill man att den ska vara tunnare, tar man mer av den flytande oljan.

IMG_8603

Jag är så glad att jag äntligen har total koll på vad min kräm innehåller! Den smälter snabbt mot huden, absorberas efter en liten stund och lämnar huden mjuk och återfuktad. Äter man smör direkt ur paketet som jag gör, är det nästan lite svårt att låta bli att smaka. Mums!

Gotta till huden

Nu är jag less på att leta efter skumma ingredienser i hudvårdsprodukter. Oavsett om man vill börja göra egen hudvård eller köpa naturligare krämer, är det ännu smartare att ha koll vilka som är bra. Dock ett varningens finger till produkter som marknadsförs för sina naturliga ingredienser, som välgörande oljor och blomextrakt. Reklamen säger nämligen ingenting om hur mycket de innehåller. Ligger ingrediensen långt ner på på en lång innehållsförteckningen eller INCI-listan är det sannolikt väldigt små mängder det handlar om. Gör man egen hudvård kan den om man vill bestå helt av välgörande oljor. Väljer man dessutom ekologiska oljor slipper man rester av bekämpningsmedel.

IMG_8584

Vegetabiliska oljor är återfuktande och har olika egenskaper beroende på fettsyresammansättning, näringsämnen och vitaminer, t.ex:

  • Kallpressad rapsolja är en vanligt förekommande basolja som är rik på essentiella fettsyror, omega 3, 6 och 9 som verkar mjukgörande och skyddande till torr hud och är bra mot eksem.
  • Avocadoolja är mild och fet, rik på omega 9 och innehåller bl.a. A, D och E-vitamin. Används i naturliga anti-ageprodukter och till torr hud.
  • Jojabaolja balanserar hudens talgproduktion och passar därför bra till fet hud. Den ger ett naturligt solskydd med faktor fyra.
  • Ricinolja är trögflytande och ger glans. Eftersom den inte upptas så lätt av huden är den bra i rengöringsprodukter och tjockare krämer.

Vegetabiliskt smör och fasta oljor har högre smältpunkt än flytande oljor och ger fasthet och verkar återfuktande, t.ex:

  • Sheasmör kommer från sheaträdets nötter, innehåller antioxidanter och är mjukgörande. Fastheten varierar mellan olika sorter. Vanligt i krämer och salvor.
  • Bivax lägger sig som en fet ytan på huden, men täpper inte igen porerna som paraffin. Är vanligt i fastare krämer som cerat och salvor.
  • Kokosolja innehåller antioxidanter och är krämig i konsistensen. Vispar man den blir den fluffig och passar till body butters.

Eteriska oljor används främst som doftsättare, men kan även ha välgörande egenskaper. Eftersom de kan vara allergiframkallande och skadligt i stora mängder bör eteriska oljor användas med försiktighet, en droppe räcker långt och i krämer till barn tycker jag man kan undvika dem helt.

  • Lavendelolja är antiinflammatorisk och passar skadad och mogen hud.
  • Teatreeolja motverkar infektioner, bakterier och svamp och passar bra till behandling av acne, fotsvamp, insektsbett, mjäll och i deodoranter.
  • Ingefäraolja används i massageoljor för att mjuka upp stela leder.

Örter har sedan urminnes tider använd i hudvård och läkekonst och innehåller många olika aktiva ämnen. Finns som torkade blad och finfördelat pulver, t.ex;

  • Nässelpulver används i hårvårdsprodukter för att ge glans och stimulera hårbotten.
  • Kamomillblommor är antiinflammatoriska och sårläkande och passar bra i krämer för känslig hud.
  • Daggkåpa innehåller bl.a. salicylsyra och flavonoider och är uppstramande och exfolierande och dämpar svullnader. Används därför mot acne och blämmor.

Lera utvinns ur bergarter nära slocknade vulkaner och används bl.a. i ansiktsmasker och rengöring, t.ex;

  • Röd lera är rik på järnoxid och sägs öka blodcirkulationen i huden och på så sätt stimulera och stärka huden. Blandas med vatten till en ansiktsmask.
  • Grön lera är rik på magnesium och verkar avgiftande och absorberar smuts och fett. Passar därför till fet hud, antingen i rengöringsprodukter eller som en mask med lika delar vatten.

Naturliga tillsatser har olika egenskaper, t.ex. förlänga hållbarheten eller verka återfuktande.

  • Bikarbonat har ett högt pH-värde och motverkar dålig lukt. Används bl.a. som rengöringsmedel, i naturliga deodoranter och i tandkräm.
  • E-vitamin är en antioxidant som både förlänger hållbarheten och verkar fuktighetsbevarande.
  • Glycerin bildas när man förtvålar oljor. Den är fuktighetsbevarande och vanlig i både krämer och tvålar.

För mer information om naturliga och syntetiska ingredienser kolla in Shenet.se. Där finns en bred databas med INCI-sök, forum och recept.

Otyg i garderoben

När man sett dokumentärer om textilfabriker där arbetarna vadar i kemikalier blir man inte så sugen på att handla kläder. Till en T-shirt går det åt ca 1 kilo kemikalier! Som tur är gillar farmor att shoppa begagnat på Tradera och vi har mycket gamla sparade barnkläder som tvättats många gånger.  Mina gamla galonisar var dock gjorda i PVC som kan innehålla bly och ftalater, så de åkte i soporna. Dagens regnkläder är oftast gjorda i polyester, visserligen ett syntetmaterial som framställts av råolja, men desto mer harmfullt.

Naturmaterial känns trevligt att ha närmast kroppen, men framförallt bomullsindustrin använder stora mängder bekämpningsmedel och giftiga kemikalier. Ekologisk bomull innebär att odlingen skett utan skadliga bekämpningsmedel, men säger ingenting om vilka kemikalier som använts i tillverkningsprocessen.

Kläder och andra textilier märkta med Oeko-tex 100 ska inte innehålla några giftiga ämnen som kan orsaka allergiska besvär eller hälsoproblem, men kräver inte att bomullen är ekologisk. Tips på fina Oeko-tex-märkta barnkläder är Kameleontdesign.

GOTS-märkningen ställer däremot höga krav i hela kedjan, socialt och miljömässigt, både när det gäller bekämpningsmedel vid odlingen och kemikalier vid tillverkningen av plagget. Geggamojas sortiment i bomull är GOTS-certifierad.

Föreningen Medveten Konsumtion har sammanställt en tabell över olika textilmärkningar. 

Vad bör man undvika när man köper nytt?

  • Fleece är visserligen återanvända PET-flaskor, men varje gång det tvättas åker små plastpartiklar ut i våra vatten och skadar djurlivet.
  • Plasttryck kan innehålla hormonstörande ftalater.
  • Funtionskläder som är smuts- och vattenavvisande är ofta impregnerade med perflourerande ämnen som lagras i människor och djur. Enligt Naturskyddsföreningen har HM slutat med den giftiga impregneringen i sina funktionsmaterial. Lindex, Didriksons, Gneis och Geggamoja har också funktionskläder till barn som ska vara fria från ämnena.
  • Kläder och skor med antibakteriella egenskaper innehåller triclosan eller silver som irriterar huden och är skadlig för miljön, kan bl.a orsaka resistenta bakterier och skada fiskarnas gälar.

IMG_8541Inga ftalater i barnkläderna som min mamma sydde och målade på 70-talet. De är så söta att de får hänga framme ända till midsommar.

IMG_8547Gamla skor i naturgummi. Hellre lite tåbira, än triclosan på små fossingar.

Nätshoppa mat

IMG_4264

Äntligen finns hemkörning av mat i Umeå med omnejd! Vi har haft Linas Matkasse (5 dagar, varannan vecka) i ett par år, men även velat ha övrig mat hemkörd. Från 129 kr levererar ICA Maxi fram till dörren och 99 kr om man vill hämta upp kassarna i butiken. För oss som bor i obygden kostar det 149 kr/utkörning. Det är möjligt att ha en stående handlingslista, så blir köpet ännu smidigare. Vi handlar en hel del på närbutiken i byn och kommer att fortsätta med det, men storhandlingen ca var 6:e vecka kommer hädanefter att bli hemkörd. Bra för miljön och vardagslyx för trötta föräldrar.

Glooory!

Uppdatering garage

För att tillfredsställa gubbiga bloggläsare (om man är fördomsfull) är det nog bäst att vi visar en bild från garagebygget. Det är egentligen inte mycket som hänt sedan sist. Snickaren är frikopplad, det som återstår gör vi själva. Reglar och gips har kommit upp runt porten, snart även panel.

IMG_8522

Nu kan man se hur enormt stor garageport det blir. Vi klurar på om den ska vara mörkgrå som entrédörren till huset eller vit. Vi funderar över om grått är känsligare före repor och om en vit skär sig mot färgen på fasaden. Garageportare har nämligen i regel en ljusare nyans än vanliga standardvita dörrar. Nu väntar vi på trevligare arbetsväder, ljusa vårkvällar och fågelkvitter.