I somras hittade jag två rostiga rattar som suttit på någon maskin med okänd funktion och jag kände direkt att jag ville ha dem till något. Men ett jämnt antal blir sällan en snygg installation, så snacka om lycka när Kennet hittade en till som bara låg och skrotade. Nu har vi hängt upp dem på en liten vägg som tidigare har varit tom och tråkig.