Månad: mars 2016

Unsubscribe

När vi satte upp ”ingen reklam” på brevlådan kändes det enormt skönt att slippa pappershögar och onödiga frestelser. Men nu är min virtuella brevlåda fullproppad istället. Det innebär visserligen mindre pappersvinn, men jag måste fortfarande städa varje dag för att inte tappa bort räkningar och sådant som är viktigt och frestelsen att konsumera är större än någonsin; 100 kr rabatt med kod här, fri frakt och  happy hour där.

IMG_6726

Nu har jag tackat nej till reklam i brevlådan igen. Längst ner i reklammailen (brukar även kallas för nyhetsbrev) finns nämligen  oftast en länk som heter ”unsubscribe” som man klickar på, lätt som en plätt!  Behöver man en rabattkod eller hitta ett bra pris, går de ju oftast att googla fram. Hejdå onödiga köp! Men det är väl bara en tidsfråga innan jag blir överlistad igen.

Fler sätt att slippa reklam:

  • Avregistrera sms-reklam.
  • Installera en annonsblockerare i webbläsaren.
  • Spärra telefonen från obeställda telefonsamtal i försäljningssyfte genom NIX.
  • Titta bara på reklamfria TV-kanaler.
  • Säg nej till gratistidningar i brevlådan.
  • Skippa prenumerationer på glassiga magasin.
  • Gallra bland medlemsskapen i kundklubbarna. Gör man större inköp kan det vara värt att gå med för att få bonuscheckar, men oftast leder det mest till en massa direktreklam.

Kroppssmör citronchoklad

IMG_6691

Kroppssmöret jag rörde ihop i julas, varade ända till påska. När det var dags för en ny laddning blev det med ingredienser efter mottot; man tager vad man haver. Jag hade lite kakaosmör och sheasmör och en slatt av ringblomsoljan jag gjorde i somras. Ringblomsoljan är gjord på rapsolja som fått stå och dra med blad från ringblommor, kolla här hur jag gjorde. Den är extra bra för känslig hy, men det går förstås bra med vanlig rapsolja. Har man ingen eterisk olja kan man ta rapsolja smaksatt med citron. Egentligen är det inte så noga vilka oljor man tar eller hur mycket, huvudsaken är att det finns en viss balans mellan fasta och flytande ingredienser.

IMG_6717.jpg

Recept

  • 40 g kakaosmör
  • 40 g sheasmör
  • 70 g ringblomsolja eller rapsolja
  • 10 droppar eterisk olja citrongräs

Lägg alla ingredienser utom den eteriska oljan i en skål ovan vattenbad. Smält och rör ihop blandningen. Ställ i frysen en stund. När blandningen börjar stelna tar man ut den, droppar i eterisk olja och vispar upp krämen med elvisp. Skopa över i en burk.

IMG_6721 (1).jpg

Plattläggning

IMG_6685.jpg

Att andas in ångorna av strukna pärlplattor är förmodligen inte helt ok ur giftminimeringssynpunkt. Men det sägs också att det kan vara skadligt med stress och att lägga pärlplattor kan vara världens bästa metod för en stressad själ att få lugn och ro. Nu är det mest barnen som pärlar, men medan de är sysselsatta slipper morsan multitaska. Ibland spills det visserligen ut sisådär 1000 pärlor på golvet, men det är det värt.

IMG_6686.jpg

Söker man på webben efter ”pearl beads” och det man är ute efter t.ex. ”easter”, ”Batman” eller ”rosett” får man upp allt från de allra enklaste till riktigt avancerade ritningar. Det passar för barn 3 år och uppåt, men strykningen bör utföras under köksfläkten av en vuxen.

För påskägg i mer traditionell tappning, kika här.

Glad Påsk!

Felsökning tygböjor

För att minska på sopberget började vi med tygblöjor till andra barnet i skaran. Men när minstingen skulle ta över dem hade vi i ärlighetens namn lite problem att få dem att hålla tätt. Vi väntade därför tills hen var ett halvår, innan vi gjorde ett nytt försök och med några justeringar fungerar det nu fint. Nu använder vi oss främst av formsydda blöjor i bomullsfrotté och blöjbyxor i PUL och ull. Vi använder engångsblöja på natten eller i andra situationer när vi vet med oss att det kommer att dröja till nästa blöjbyte.

Hur som helt, jag tänkte att jag skulle dela med mig av några tips, om någon mot förmodan hade tänkt ge upp med tygblöjorna i onödan.

IMG_8511

Har PUL-tyget blivit gammalt?

Köp inte begagnade allt-i-ett-blöjor eller blöjbyxor i PUL-material om de inte är i väldigt fint skick. Med tiden kan de nämligen börja läcka. Man kan prova att tvätta dem i 90 grader och sedan torktumla varmt för att se om de får tillbaka sin funktion. Våra blev lite bättre men inte som de en gång varit. Kanske berodde det på att resåren tappat spänsten. Vi köpte därför en ny blöjbyxa i PUL och har de gamla allt-i-ettblöjorna från Poops som reserv hemma.

Absorberar inte blöjan?

Smörjer man rumpan ofta kan krämen lägga sig som en hinna, som hindrar blöjan från att suga upp kisset. Man kan testa att hälla lite vatten i den absorberande delen av allt-i-ett-blöjan eller i den formsydda blöjan. Lägger det sig som droppar på tyget, kan man tvätta blöjan i 90 grader för att få bort det som täpper igen.

Sitter blöjan rätt?

Blöjan ska varken sitta slappt eller för tight. Se till att blöjan hamnar i ljumsken och alla eventuella lårvalkar utanför. Den absorberande delen av blöjan ska vara innanför blöjbyxan.

Blir blöjan väldigt kissig snabbt?

Tygblöjor måste bytas lite oftare än vanliga blöjor, dvs efter 2-3 timmar. Pojkar kissar oftast mer framtill och tjejer mer baktill. Har man en pojke som snabbt gör blöjan dyblöt, kan man därför prova att lägga in ett dubbelvikt inlägg framtill i blöjan.

IMG_8654.jpg

Är storleken rätt?

Vi vill helst slippa köpa nya blöjor hela tiden och har därför valt onesize-blöjor och blöjbyxor i de större storlekarna. Det är inte säkert att det fungerar på en nyfödd, så då kan man vänta ett tag innan man börjar använda dem. Imse Vimses formsydda blöja i ekologisk bomull har bra kvalitet och ser ut att hålla för fler än ett barn, trots att vi har fuskat och kört dem i torktumlaren. Det är den vita blöjan med orange kant i bilden ovan och den har vi en hel drös av.

IMG_6658.jpg

Har ullblöjan tillräckligt med ullfett?

Till skillnad från PUL, blir ullbyxor bara bättre med tiden. De är lite dyrare i inköp, men har ett bättre andrahandsvärde. Vi har köpt två blöjbyxor i ull. Nya ullbyxor behöver lanoliseras ett par gånger för att hålla tätt, kolla här hur man kan göra egen ullkur. Till en början bör man göra det efter varje tvätt. Man kan behöva öka mängden ullfett så att byxan nästan blir lite klibbig om den inte håller tätt. Det fantastiska med ull, förutom att det är ett naturmaterial som låter huden andas, är att det är självrengörande. Det här kommer att låta sjukt flummigt och lite läbbigt, men faktum är att det är bara att låta den kissiga ullblöjan lufttorka så är den ren och fräsch igen. Man behöver bara tvätta den med ulltvätt eller tvålflingor, när det kommit bajs på blöjan eller efter ett par veckors användning, då den blivit för uttöjd för att hålla tätt kring benen. Ullbyxor är lite klumpigare, men när man väl förstått hur de fungerar är de riktigt praktiska. Våga testa!

För mer tankar om tygblöjor kika här.

Stadigt 60-tal

 

IMG_6620.jpg

I sju år höll soffbordet från Mio som vi hade i allrummet, eller egentligen i fem år, för sedan dess har vi ju lagat de rangliga benen otaliga gånger. Det är väl inte tänkt att en möbel ska hålla längre än så. Tillslut blev vi less på att laga och fyndade ett gammalt teakbord med mässingfötter anno 60-tal. Det påminner mycket om ett bord som vi spanat på från Naver Collection. Ska man köpa något som är hållbart verkar det som att man måste köpa något väldigt dyrt eller något gammalt. Det är som med lakan, de där gamla med broderad kant håller i generationer, medan det vi köpte på IKEA för ett par år sedan, redan har fått hål.

IMG_6647 (1).jpg

IMG_6628.jpg

Brödekonomi

Om man varje vecka bakar bröd motsvarande två köpta bröd á 700 g tjänar man ca 2500 kr på ett år. Då utgår jag utifrån följande:

  • Allt som behövs är mjöl, vatten, en klutt surdeg och salt.
  • Ekologiskt rågsikt kostar ca 10 kr/kg.
  • Uppvärmning ugn 0,8 kWh.
  • Salt kostar ca 20 kr/kg.
  • Bröd i butik kostar ca 30 kr/700 g.
  • För 1 400 g bröd behövs 950 g mjöl (surdegsgrund inräknad) och 20 g salt.

IMG_6584

Så här har jag räknat:

Mjöl 0,950 kg * 10 kr = 9,50 kr

Salt 0,020 kg * 20 kr = 0,40 kr

Uppvärmning 0,8 kWh = ca 0,80 kr

Hembakat bröd 9,50 kr + 0,40 kr + 0,80 kr = 10,70 kr. 10,70 kr * 52 v = 556 kr/år

Köpt bröd 30 + 30 kr * 52 v = 3 120 kr

Tadaa! 3 120 – 556 kr = 2564 kr

Nu kan man förstås tycka att tid är pengar, men som Ernst Kirchsteiger har sagt; man känner sig aldrig så rik som när man plockar ut färskt bröd ur ugnen. 

Råger

IMG_6582.jpg

Så där 5 år efter alla andra, låt oss presentera nytillskottet i familjen, surdegen Råger. Råger är drygt 3 månader, uppvuxen på grovt rågmjöl och vatten. Med rätt omsorg kan han bli hur gammal som helst. Det finns lika många sätt att sköta en surdegen som det finns metoder för barnuppfostran, men så här gjorde vi:

Dag 1

1 msk ekologiskt rågmjöl och 1 msk ljummet vatten rördes ihop i en glasburk till en lös gröt. Det sägs att ekologiskt mjöl är bättre eftersom det innehåller mer jästsporer och mineraler. Då surdegar lättare tar fart i lite extra värme (22-25 grader) brassade vi på termostaten i badrummet och ställde den på golvet med löst åtdragen kork.

Dag 2

Efter ett dygn fick lille Rågga mat, 1 msk vatten och 1 msk ljummet rågmjöl.

Dag 3

Proceduren med vatten och rågmjöl upprepades. I det här läget luktade han lite surt, men hade ungefär samma konsistens som dagen innan.

Dag 4

Nu såg Råger ut som en fluffig mousse, med små bubblor i. Han luktade behagligt surt, ungefär som yoghurt, inte fränt som en gammal surgubbe. Han var färdig att flytta in i kylskåpet/bakas med.

IMG_6600.jpg

Sen då…

En gång i veckan tar vi en klick som vi bakar med. I samma veva ger vi Råger lite mat, 1 dl rågmjöl och 1 dl kallt vatten till 0,5-1 dl surdegsgrund, sedan ställer vi tillbaka honom i kylskåpet. Är surdegen större kan man hälla bort lite först eller göra pannkaka på en klutt, annars riskerar den att bli ett surdegsmonster som bara kräver mer och mer mat.

I början har surdegen inte samma jäskraft och det kan vara bra att tillsätta pyttelite jäst utblandat med vatten i degen. Här finns ett bra nybörjarrecept. Ett annat knådfritt recept som kräver lite mer jobb, men som fortfarande är ganska enkelt och ger ett snyggt resultat eftersom brödet gräddas i en gjutjärnspanna, hittar ni här.

Vi förvarar surdegsbrödet under en kökshandduk, med den skurna ytan mot en skärbräda. Gillar man inte en hård yta, kan man lägga brödet i en plastpåse. Det går förstås även bra att frysa in.

När man fått lite rutin kan man nörda loss på olika mjölsorter, hälla i frön, nötter och torkad frukt, testa olika jäsningstider, degvikning och gräddningsmetoder.

IMG_6604.jpg

Varför surdeg?

Det tar längre tid att göra surdegsbröd, men arbetsinsatsen är oftast liten. Brödet håller längre, blir matigare, får en god och syrlig smak och ett härligt tuggmotstånd. Det finns också hälsomässiga fördelar. Ämnet fytat som framförallt finns i fullkornsmjöl, hämmar upptaget av nyttiga mineraler som järn och zink.  Men med en lång jäsningsprocess bryts fytat ner, vilket gör att man lättare kan ta upp de ämnen kroppen behöver. Utesluter man rött kött, kan det därför vara klokt att äta surdegsbröd, för att få i sig tillräckligt med järn. Det sägs även att surdegsbröd hjälper kroppen att hålla en jämnare blodsockerkurva.

Skitkul pyssel

IMG_6570

Glöm tråkiga tomtar och kycklingar, har man brun och svart marsipan kvar sedan ett tårtbak, har man också vad som krävs för en kreativ lektion i naturvetenskap. Ett fungerade internet eller lexikon kan också vara bra att ha. Genom att skulptera i marsipan kan nämligen små och stora i kiss- och bajsåldern, på ett kul sätt lära sig hur både komockor och flugskitar ser ut. Och lejonbajs och känguruskit förstås.

 

Brödutmaningen

IMG_6557.jpg

Nyårslöften är till för att brytas, så istället gav jag mig själv en utmaning inför 2016. Utmaningen var att innan årets slut bli självförsörjande på bröd, delmålet att baka ett bröd i veckan. Anledningen var bristen på ekologiskt bröd i och bröd med ingredienser jag förstår mig på, i kombination med ett stort brödkonto. Jag fick en Ankarsrum assistent i julklapp och var redo att ta mig an utmaningen. Så här ett par månader senare har jag uppfyllt delmålet  och lärt mig följande;

  • Det behövs egentligen bara mjöl, vatten och salt för att göra ett gott bröd.
  • Resultatet blir bättre om man väger ingredienserna.
  • Det går att baka gott bröd utan assistent eller att knåda för hand, bara man låter brödet jäsa över natten.
  • Verkar receptet innehålla på tok för mycket salt, gör det förmodligen det.
  • De flesta bröd blir godast om man låter degen vara lite kladdig.
  • Tar man mycket grovt rågmjöl blir brödet säkert nyttigt, men inte särskilt gott.
  • Gör man snabbjäsande bröd hjälper man det på traven med extra värme, t ex genom att elda i kaminen eller ställa plåten ovanför ugnen (om man har en gammal modell).
  • Behöver man sakta ner jäsningsprocessen för att man har andra åtaganden, kan man ställa in degen i kylskåpet.
  • Vill man ha en extra hård yta på brödet kan man slänga in lite vatten, lägga en isbit på en plåt under brödet eller öppna luckan ett par gånger under gräddning.
  • Det går fint att göra bröd i en gjutjärnspanna.
  • För att veta om ett bröd är klart kan man använda sig av en ugnstermometer som man sätter in i slutet av gräddningstiden. Det brukar vara lagom med 96 grader för ljust bröd och 98 grader för mörkt bröd.
  • Genom att höja temperaturen något innan man ställer in brödet och sedan dra ner temperaturen när brödet stått i ugnen en stund, riskerar man inte att ugnen blir för kall.
  • Bröd med jäst i är godast att ätas samma dag, resten fryser man in. Surdegsbröd håller längre i rumstemperatur, men mer om det en annan gång.

IMG_6564

För att bli helt självförsörjande måste jag börja baka bröd som även barnen uppskattar. Martin Johanssons goda och superenkla solrosfrallor har dock fått godkänt av den lilla juryn, se recept här. Men jag behöver hitta fler recept på bröd som är hyfsat nyttiga och lättuggade. Den som har något i bakfickan får gärna dela med sig i kommentarsfältet.