Månad: mars 2016

Råger

IMG_6582.jpg

Så där 5 år efter alla andra, låt oss presentera nytillskottet i familjen, surdegen Råger. Råger är drygt 3 månader, uppvuxen på grovt rågmjöl och vatten. Med rätt omsorg kan han bli hur gammal som helst. Det finns lika många sätt att sköta en surdegen som det finns metoder för barnuppfostran, men så här gjorde vi:

Dag 1

1 msk ekologiskt rågmjöl och 1 msk ljummet vatten rördes ihop i en glasburk till en lös gröt. Det sägs att ekologiskt mjöl är bättre eftersom det innehåller mer jästsporer och mineraler. Då surdegar lättare tar fart i lite extra värme (22-25 grader) brassade vi på termostaten i badrummet och ställde den på golvet med löst åtdragen kork.

Dag 2

Efter ett dygn fick lille Rågga mat, 1 msk vatten och 1 msk ljummet rågmjöl.

Dag 3

Proceduren med vatten och rågmjöl upprepades. I det här läget luktade han lite surt, men hade ungefär samma konsistens som dagen innan.

Dag 4

Nu såg Råger ut som en fluffig mousse, med små bubblor i. Han luktade behagligt surt, ungefär som yoghurt, inte fränt som en gammal surgubbe. Han var färdig att flytta in i kylskåpet/bakas med.

IMG_6600.jpg

Sen då…

En gång i veckan tar vi en klick som vi bakar med. I samma veva ger vi Råger lite mat, 1 dl rågmjöl och 1 dl kallt vatten till 0,5-1 dl surdegsgrund, sedan ställer vi tillbaka honom i kylskåpet. Är surdegen större kan man hälla bort lite först eller göra pannkaka på en klutt, annars riskerar den att bli ett surdegsmonster som bara kräver mer och mer mat.

I början har surdegen inte samma jäskraft och det kan vara bra att tillsätta pyttelite jäst utblandat med vatten i degen. Här finns ett bra nybörjarrecept. Ett annat knådfritt recept som kräver lite mer jobb, men som fortfarande är ganska enkelt och ger ett snyggt resultat eftersom brödet gräddas i en gjutjärnspanna, hittar ni här.

Vi förvarar surdegsbrödet under en kökshandduk, med den skurna ytan mot en skärbräda. Gillar man inte en hård yta, kan man lägga brödet i en plastpåse. Det går förstås även bra att frysa in.

När man fått lite rutin kan man nörda loss på olika mjölsorter, hälla i frön, nötter och torkad frukt, testa olika jäsningstider, degvikning och gräddningsmetoder.

IMG_6604.jpg

Varför surdeg?

Det tar längre tid att göra surdegsbröd, men arbetsinsatsen är oftast liten. Brödet håller längre, blir matigare, får en god och syrlig smak och ett härligt tuggmotstånd. Det finns också hälsomässiga fördelar. Ämnet fytat som framförallt finns i fullkornsmjöl, hämmar upptaget av nyttiga mineraler som järn och zink.  Men med en lång jäsningsprocess bryts fytat ner, vilket gör att man lättare kan ta upp de ämnen kroppen behöver. Utesluter man rött kött, kan det därför vara klokt att äta surdegsbröd, för att få i sig tillräckligt med järn. Det sägs även att surdegsbröd hjälper kroppen att hålla en jämnare blodsockerkurva.

Annonser

Skitkul pyssel

IMG_6570

Glöm tråkiga tomtar och kycklingar, har man brun och svart marsipan kvar sedan ett tårtbak, har man också vad som krävs för en kreativ lektion i naturvetenskap. Ett fungerade internet eller lexikon kan också vara bra att ha. Genom att skulptera i marsipan kan nämligen små och stora i kiss- och bajsåldern, på ett kul sätt lära sig hur både komockor och flugskitar ser ut. Och lejonbajs och känguruskit förstås.

 

Brödutmaningen

IMG_6557.jpg

Nyårslöften är till för att brytas, så istället gav jag mig själv en utmaning inför 2016. Utmaningen var att innan årets slut bli självförsörjande på bröd, delmålet att baka ett bröd i veckan. Anledningen var bristen på ekologiskt bröd i och bröd med ingredienser jag förstår mig på, i kombination med ett stort brödkonto. Jag fick en Ankarsrum assistent i julklapp och var redo att ta mig an utmaningen. Så här ett par månader senare har jag uppfyllt delmålet  och lärt mig följande;

  • Det behövs egentligen bara mjöl, vatten och salt för att göra ett gott bröd.
  • Resultatet blir bättre om man väger ingredienserna.
  • Det går att baka gott bröd utan assistent eller att knåda för hand, bara man låter brödet jäsa över natten.
  • Verkar receptet innehålla på tok för mycket salt, gör det förmodligen det.
  • De flesta bröd blir godast om man låter degen vara lite kladdig.
  • Tar man mycket grovt rågmjöl blir brödet säkert nyttigt, men inte särskilt gott.
  • Gör man snabbjäsande bröd hjälper man det på traven med extra värme, t ex genom att elda i kaminen eller ställa plåten ovanför ugnen (om man har en gammal modell).
  • Behöver man sakta ner jäsningsprocessen för att man har andra åtaganden, kan man ställa in degen i kylskåpet.
  • Vill man ha en extra hård yta på brödet kan man slänga in lite vatten, lägga en isbit på en plåt under brödet eller öppna luckan ett par gånger under gräddning.
  • Det går fint att göra bröd i en gjutjärnspanna.
  • För att veta om ett bröd är klart kan man använda sig av en ugnstermometer som man sätter in i slutet av gräddningstiden. Det brukar vara lagom med 96 grader för ljust bröd och 98 grader för mörkt bröd.
  • Genom att höja temperaturen något innan man ställer in brödet och sedan dra ner temperaturen när brödet stått i ugnen en stund, riskerar man inte att ugnen blir för kall.
  • Bröd med jäst i är godast att ätas samma dag, resten fryser man in. Surdegsbröd håller längre i rumstemperatur, men mer om det en annan gång.

IMG_6564

För att bli helt självförsörjande måste jag börja baka bröd som även barnen uppskattar. Martin Johanssons goda och superenkla solrosfrallor har dock fått godkänt av den lilla juryn, se recept här. Men jag behöver hitta fler recept på bröd som är hyfsat nyttiga och lättuggade. Den som har något i bakfickan får gärna dela med sig i kommentarsfältet.

Hens ärvda garderob

Nu har jag äntligen fattat vitsen med tjej- och killkläder. Bor man inte i Kina, är sannolikheten nämligen ganska stor att familjen berikas med både en han och en hon. Om kläderna är väldigt ”flickiga” (slimmat, rosa, puffärmar) kommer föräldrarna mest troligt att köpa nya kläder till lillebror och vise versa. Det är ingen hit för miljön, eftersom tillverkningen innehär en stor åtgång av kemikalier och vatten, men en enorm vinst för klädindustrin som gnuggar sina händer, på samma sätt som leksaksindustrin gör, när de marknadsför sina könsstereotypa leksaker.

Hade jag tid och lust skulle jag sy egna kläder till barnen, men nu har vi sådan tur att de har en moster som gör det istället. Det känns fint att kunna ta vara på gamla ”reafynd” och avlagda tröjor i bomullstrikå från högstadiet, som får sys om till barnkläder istället. Men till och med mönsterböckerna har olika modeller för tjejer och killar, figursytt till småtjejerna, som att de hade någon midja att tala om och T-shirtar med rörelsefrihet till småkillarna.

IMG_6546.jpg

Ibland köper vi begagnade klädpaket och skiter fullständigt i om det står ”kill- eller tjejpaket” i annonsen, så länge det inte är plastiga tryck i påsen. Det är mest den äldsta i barnaskaran som får nygamla kläder. Lillasyster blir lite avundsjuk, men storebror brukar trösta med ”det är dina kläder, men först ska jag ha dem”.

Vad vill jag säga med där här? Jo, oroar man sig inte över att barn skolas in i könsroller, kan man ju ändå låta lillebror ärva en klänning för miljöns och hushållsekonomins skull!