Författare: Carolin

Mandelpotatis

Än ligger snön kvar, tung och kompakt. En evighetsvinter likt barndomens vintrar. Det dröjer till det går att gräva i jorden. I år ska vi odla potatis för första gången. Potatis är extra bra att odla själv då den köpta ofta är hårt besprutad.

För att skynda på processen förgroddar vi potatisen i en äggkartong i fönstret.

Min morfar hade mandelpotatisen som sin favorit. Mandelpotatis och en klick smör känns väldigt mycket sommar, evighetslånga barndomssomrar. Vad jag önskar att jag lyssnat mer, men att odla egen potatis kändes bara så evighetslångt borta.

Annonser

1.5 ton

Målet var att banta till max 1.5 ton koldioxid/år, inte för att jag gillar utmaningar utan för att vi måste. Fortsätter vi som vi gör kommer jorden helt enkelt att ge upp. Enligt William Lacy Swing, generaldirektör för IMO kommer det år 2050 pga klimatförändringarna finnas 200 miljoner miljöflyktingar i världen. Områden som bidragit minst till den globala uppvärmningen drabbas hårdast, med torka och översvämningar som följd, vilket i sin tur leder till matbrist och väpnade konflikter. Lösningen finns, men det krävs att var och en tar ansvar och förändrar sin livsstil, genom att t ex:

  • Åka kollektivt
  • Semestra på hemmaplan
  • Byta till förnybar el
  • Äta vegetariskt
  • Gå ner i arbetstid
  • Installera solceller
  • Byta till elbil
  • Äta veganskt
  • Dissa bäst-före-datum
  • Äta efter säsong och närodlat
  • Åka tåg
  • Klimatkompensera t.ex med bidrag till Vi-skogen
  • Handla second-hand eller miljömärkt
  • Sälja och ge bort istället för att slänga
  • Hitta sin stil och skippa trender
  • Laga, underhålla och återanvända
  • Låna av varandra
  • Skaffa bibliotekskort
  • Cykla

Skippar vi utlandssemestern är vi enligt klimatkontot i mål med 1.3 ton, annars landar vi på 2.4 ton. Det känns svårt när det inte bara handlar om sol och värme, utan om att träffa familjen. Ska vi hålla målet på 1.5, har vi råd med en resa till Medelhavet var fjärde år.

Om det ändå räckte att offra min överkonsumtion av ostmackor.

Cykelhemester sommaren 2017.

Men när livstilsförändringar blivit till nya vanor, är de inte längre några uppoffringar.

Återbrukad hall hösten 2017.

Närodlad, veganskt och säsongssmart grönkål senhösten 2017.

Läs fler inlägg under kategorin Operation koldioxidbanta.

Framtiden är här

Förra våren satte jag som mål att släppa ut max 1,5 ton koldioxid/år. Läs mer under kategorin operation koldioxidbanta. Transporter och resor stod för de största utsläppen. Planen var att åka mer buss för att så småningom byta till elbil. Vi började åka mer buss, men när jag bytte till ett jobb som innebär pendling till flera mer eller mindre avlägsna platser, blev det svårt. I torsdags klippte vi tankkortet och bytte dieselsuven mot en Hyundai Ioniq Electric, en elbil som vi laddar på enbart förnybar el (bytte elbolag från Skellefteå Kraft till Umeå Energi).

Batteritillverkningen släpper visserligen ut ca sex ton koldioxid. Men jämförs det med en bensinbil som släpper ut 200 gram per km och körs 1500 mil om året, tar det bara två år att ”tjäna in”. Det kan jämföras med Tesla Model S, som med ett kraftfullare batteri släpper ut upp till 20 ton koldioxid vid tillverkningen. Men i beräkningen som Svenska Miljöinstitutet gjort, är endast körningen av fossilbilen inkluderad, inte tillverkningen, vilket gör det till en inte helt rättvis jämförelse.

Här finns rapporten i sin helhet:

http://www.ivl.se/download/18.5922281715bdaebede9559/1496046218976/C243+The+life+cycle+energy+consumption+and+CO2+emissions+from+lithium+ion+batteries+.pdf

En av slutsatserna är att elbilsköparen bör fundera på vilket behov av räckvidd som finns. Ju kraftfullare batteri desto större miljöpåverkan. Hyundai uppger en räckvidd på 28 mil, i realiteten ca 20 mil. För oss räcker det, trots relativt lång väg till jobbet. Vid ännu längre turer finns det på de flesta större orter snabbladdare.

Fossilbilen (i dubbel bemärkelse) håller på att fasas ut och det känns fint att vara med från början.

Parmesanhälar

Någon gång efter 25 försvann de babymjuka fötterna. Inget konstigt med det, de har ju använts. Men likt en riktigt vällagrad ost kan det tillslut bli mindre roliga sprickor och då hjälper det bara att smörja.

Recept

  • 180 g olivolja
  • 20 g avocadoolja
  • 15 g bivax
  • 25 droppar eterisk olja åkermynta

Det är lätt att sno ihop en bra fotkräm, bivax och valfri matolja räcker egentligen. Den här gången tog jag olivolja, avocadoolja och bivax som jag smälte ihop ovan vattenbad. Sedan doftsatte jag krämen med eterisk olja åkermynta för en mintig doft och hällde upp i en burk.

Millimeterbitar

Det rasslar i dammsugaren av millimetersmå bitar. Ignorerar att jag hörde det. Orkar inte ligga på knä och plocka upp varenda bit. Har väntat alldeles för länge med att städa. Tänker att bitarna var större på min tid. Att vi byggde mer fritt. Att vi nöjde oss med de rektangulära bitarna, behövde inte alltid önska sig nytt. När jag ska säga god natt lyckas jag sparka till ett bygge i mörkret. Rymdskeppet blir till ett vrak som måste lagas nästa dag. Viskar visst något annat än god natt.

Födelsedag och äldsta barnet skakar paketen. Har kollat Klossbutiken som jag också skrivit denna text med och pekat ut i förväg, vill ha Star Wars. Det rasslar. Räknar påsarna som bitarna kommer i, ju fler påsar desto bättre. Färgsorterar. Det finns ett skrivbord med bra belysning, men ska helst sitta på golvet. Följer ritningen och klistrar dekaler. Kartongen sparas ett par veckor innan den slängs i återvinningen. Ritningarna sparas i en pärm. De färdiga resultatet ställs upp på en hylla för allmän beskådan, mer som ett utställningsobjekt än en leksak. Något man tittar på. Bilar, flygplan, båtar och borgar. Men mest Star Wars. Försöker damma av utan att förstöra.

Minsta barnet ställer sig på en stol, på tå och pekar, vill låna. Somnar med en undervattensfarkost i handen. Vaknar nästa dag och letar. Det saknas några bitar. Kanske kolla dammsugarpåsen. Behöver hjälp att laga. Minns Yoda vars lilla kropp låg ute i gropen till den nedgrävda studsmattan i över ett år. Vilken lycka när den kom tillbaka och kunde sammanföras med huvudet. Helt intakt. Den här gången ska Yoda sparas på hyllan.

En riktigt God Jul

Stickade sockor och hemsnickrad docksäng slogs in i papper sparat från förra julen. Hemmet pyntat med tomtestuga i näver och korsstyngsdukar med julmotiv. Samma röda klänning varje år. Ägde ingen bil, utan susade fram på en spark i vintermörkret. Julbord i rummet som stod kallt alla dagar utom på julafton och när någon fyllde jämnt. Visserligen en massa julmat, men alltid lingonparfait eller blodkusar, som vi sa till efterrätt, på egenplockade bär. Åkte aldrig bort över jul, men tog tåget till släkten i Ludvika när det blev sommar.

Min farmor var något som hon säkert aldrig reflekterade över. En miljöhjälte.

Första julen utan farmors julgransbelysning, som höll i nästan 60 år. Men trots brist på nostalgi, är LED-ljusen en värdig efterföljare.

GOD JUL!

Julgrupper

Att göra julgrupper med mamma är ett måste varje jul. Hon plockar fram en massa korgar och sedan slutar det alltid med att vi använder något helt annat. Tidigare år har det varit vinglas, kopparkastruller och konserver. I år blev det rejäla soppskålar med vita hyacinter, murgröna och hasselnötter.