Kategori: energi och miljö

1.5 ton

Målet var att banta till max 1.5 ton koldioxid/år, inte för att jag gillar utmaningar utan för att vi måste. Fortsätter vi som vi gör kommer jorden helt enkelt att ge upp. Enligt William Lacy Swing, generaldirektör för IMO kommer det år 2050 pga klimatförändringarna finnas 200 miljoner miljöflyktingar i världen. Områden som bidragit minst till den globala uppvärmningen drabbas hårdast, med torka och översvämningar som följd, vilket i sin tur leder till matbrist och väpnade konflikter. Lösningen finns, men det krävs att var och en tar ansvar och förändrar sin livsstil, genom att t ex:

  • Åka kollektivt
  • Semestra på hemmaplan
  • Byta till förnybar el
  • Äta vegetariskt
  • Gå ner i arbetstid
  • Installera solceller
  • Byta till elbil
  • Äta veganskt
  • Dissa bäst-före-datum
  • Äta efter säsong och närodlat
  • Åka tåg
  • Klimatkompensera t.ex med bidrag till Vi-skogen
  • Handla second-hand eller miljömärkt
  • Sälja och ge bort istället för att slänga
  • Hitta sin stil och skippa trender
  • Laga, underhålla och återanvända
  • Låna av varandra
  • Skaffa bibliotekskort
  • Cykla

Skippar vi utlandssemestern är vi enligt klimatkontot i mål med 1.3 ton, annars landar vi på 2.4 ton. Det känns svårt när det inte bara handlar om sol och värme, utan om att träffa familjen. Ska vi hålla målet på 1.5, har vi råd med en resa till Medelhavet var fjärde år.

Om det ändå räckte att offra min överkonsumtion av ostmackor.

Cykelhemester sommaren 2017.

Men när livstilsförändringar blivit till nya vanor, är de inte längre några uppoffringar.

Återbrukad hall hösten 2017.

Närodlad, veganskt och säsongssmart grönkål senhösten 2017.

Läs fler inlägg under kategorin Operation koldioxidbanta.

Framtiden är här

Förra våren satte jag som mål att släppa ut max 1,5 ton koldioxid/år. Läs mer under kategorin operation koldioxidbanta. Transporter och resor stod för de största utsläppen. Planen var att åka mer buss för att så småningom byta till elbil. Vi började åka mer buss, men när jag bytte till ett jobb som innebär pendling till flera mer eller mindre avlägsna platser, blev det svårt. I torsdags klippte vi tankkortet och bytte dieselsuven mot en Hyundai Ioniq Electric, en elbil som vi laddar på enbart förnybar el (bytte elbolag från Skellefteå Kraft till Umeå Energi).

Batteritillverkningen släpper visserligen ut ca sex ton koldioxid. Men jämförs det med en bensinbil som släpper ut 200 gram per km och körs 1500 mil om året, tar det bara två år att ”tjäna in”. Det kan jämföras med Tesla Model S, som med ett kraftfullare batteri släpper ut upp till 20 ton koldioxid vid tillverkningen. Men i beräkningen som Svenska Miljöinstitutet gjort, är endast körningen av fossilbilen inkluderad, inte tillverkningen, vilket gör det till en inte helt rättvis jämförelse.

Här finns rapporten i sin helhet:

Klicka för att komma åt C243+The+life+cycle+energy+consumption+and+CO2+emissions+from+lithium+ion+batteries+.pdf

En av slutsatserna är att elbilsköparen bör fundera på vilket behov av räckvidd som finns. Ju kraftfullare batteri desto större miljöpåverkan. Hyundai uppger en räckvidd på 28 mil, i realiteten ca 20 mil. För oss räcker det, trots relativt lång väg till jobbet. Vid ännu längre turer finns det på de flesta större orter snabbladdare.

Fossilbilen (i dubbel bemärkelse) håller på att fasas ut och det känns fint att vara med från början.

En riktigt God Jul

Stickade sockor och hemsnickrad docksäng slogs in i papper sparat från förra julen. Hemmet pyntat med tomtestuga i näver och korsstyngsdukar med julmotiv. Samma röda klänning varje år. Ägde ingen bil, utan susade fram på en spark i vintermörkret. Julbord i rummet som stod kallt alla dagar utom på julafton och när någon fyllde jämnt. Visserligen en massa julmat, men alltid lingonparfait eller blodkusar, som vi sa till efterrätt, på egenplockade bär. Åkte aldrig bort över jul, men tog tåget till släkten i Ludvika när det blev sommar.

Min farmor var något som hon säkert aldrig reflekterade över. En miljöhjälte.

Första julen utan farmors julgransbelysning, som höll i nästan 60 år. Men trots brist på nostalgi, är LED-ljusen en värdig efterföljare.

GOD JUL!

Vinnaren är grönkål

För att vi ska äta mer närodlat har trädgårdslandet blivit större i år. Squashen och tomaterna blev visserligen goda, men små. Löken blev precis som de var tänkt, men de räntar inte, en liten lök blir en större lök.  Efter att ha summerat odlingsäsongen har jag fått en ny favoritgrönsak. Det blir varken ogräs eller blommor som måste ryckas bort och bäst av allt, tiden för skörd är lång. Vi har ätit grönkål sedan mitten av sommaren och det finns mycket kvar. Grönkålen ska bara bli bättre av lite frost.

7646C576-5B20-44A7-BC55-2EF68E016CFC

Grönkål är supernyttigt, rik på vitamin C, K, A och E. Grönkål innehåller dessutom stora mängder lutein som minskar ögats åldrande och dämpar inflammationer  som man kan få efter en hjärtinfarkt och på så vis minska risken för fler hjärtinfarkter.

Oftast har vi grönkål i salladen, men det går också att göra paj, soppa, smoothie eller chips. Helt enkelt den perfekta grönsaken att odla själv!

Uppdaterad hall

Vi har länge varit sugna på att byta ut dörren till tvättstugan mot en skjutdörr, men tvekat då det är dyrt att köpa en komplett skjutdörr. I somras kom idén om att styra upp det själva. Den gamla dörren breddades med två reglar som låg och skräpade på vinden. Reglarna slipades, skruvhålen spacklades igen och dörren målades i miljösnäll linoljefärg, kulör 2502-Y som vi hade över sedan vi målat köksbordet. Vi fräste ett spår i dörrens underkant med plats för bottenklacken. Själva skenan och beslagen köpte vi i ett byggvaruhus till en relativt billig peng.

För att skärma av hallen lite från vardagsrummet hängde vi upp ett linnetyg. Ett oanvänt felköp till sopskaft behandlades med ljuspigmenterad olja och fick agera gardinstång.

Tidigare hade vi ett svart högblankt skoskåp med skor vi aldrig använde i hallen. Med lite linoljefärg blev det till ett vantskåp i barnvänlig höjd, en låda för varje skrutt. Färgen fastnade och täckte bra trots den blanka ytan.

En krok för varje småtting fästes på en målad golvlist i lagom höjd. Den tidigare högblanka nyckelskåpet målades i samma evighetsdryga kulör. Med små medel och utan att behöva köpa en massa nytt, har vi fått en mer praktisk och trevligare hall!

Vardagliga val för miljön

Miljöbalken ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Men att tolka de lagar som är till för skydda miljön är inte alldeles lätt. Misstänker man  t ex att ett företag eller den egna kommunen inte följer de lagar och regler som finns, kan man vända sig till jurister som är specialiserade på miljörätt.

Det går knappast att fälla en ensam bilägare som tvättar bilen på uppfarten för miljöbrott, däremot kan man informera så att var och en tar ett aktivt beslut för miljön.

Överblivna mediciner som spolas ner i toaletten kan ge genetiska skador och försämrat immunförsvar hos fiskar och organismer, som lever i vatten som tar emot renat avloppsvatten. Medicinerna ska istället lämnas in på Apoteket.

De flesta mjällschampon innehåller zinkpyrition, som är extremt giftigt för vattenlevande organismer. Zinkpyrition är förbjudet i båtbottenfärger för konsumentbruk, men tillåtet i hygienprodukter. Många tror att de har mjäll, när det istället är torr hårbotten. Då är det bättre att byta till ett mildare schampo och fungerar det inte kan man söka hjälp på Apoteket.

img_8379-1

Man kan tro att det är bättre att slänga trädgårdsavfall i skog som angränsar tomten än att köra det till återvinningen, men faktum är att då tillför man näring, där det egentligen ska vara näringsfattigt. Kvävet gör att brännässlor och kirskål sprider sig och skogsdungar och promenadstråk kan växa igen och träd kan i värsta fall kvävas och dö. Att ta bort avfallet är dyrt för kommunerna och i slutändan blir det kostsamt för medborgarna. 

Nygammalt köksbord

En gång i tiden var det ett finbord hos päronen. Senaste åren har det varit tuffa tider med ett konstant spill, vilket har gjort bordsskivan enormt sliten. Istället för att måla om det köpte vi en bänkskiva i stavlimmad ek som var något större än den gamla bordsskivan. Bänkskivan målades med linoljefärg och skruvades fast på det gamla bordsunderredet.

Bordsskivan putsades lätt och grundmålades med två delar kokt linolja och en del linoljefärg, i en varmgrå kulör (2502-Y). Färgen kan även spädas med terpentin, men linolja är ett bättre alternativ för miljön. Ett par varv gjordes med outspädd färg och slutligen ett varv med färg utspädd med linoljelack för att få en blankare och tåligare yta.

Det nya bordet kommer säkerligen att få utstå mycket, men eftersom linoljefärg till skillnad från plastfärg suger in i träet, borde det med tiden få en fin patina. Färgen kommer att mattas av istället för att flagna. Linoljefärg är dessutom bättre för miljön. Plastfärg görs på fossil olja och innehåller miljö- och hälsovådliga tillsatser, medan linoljefärg görs på linolja och naturliga pigment.

För att bordsskivan ska få härda ordentligt kommer vi att undvika spill i några veckor framöver och äta utomhus. Perfekt nu när värmen kommit till Norrland.

Linoljesåpa

Vi har börjat använda linoljesåpa som flytande tvål. Linoljesåpa görs på rå linolja och inget annat. Vill man kan man förstås tillsätta lite eterisk olja.

Konsumtionens avtryck

Bakgrund

Konsumtion av varor brukar delas in i kategorierna kläder och skor, hemelektronik, möbler och heminredning, hudvård och kosmetika, tidningar samt husdjur och tillbehör. Men det kan också handla om tjänster som träning, kultur eller hushållsnära tjänster. Enligt Naturvårdsverket står konsumtion av kläder och skor för sex procent av hushållens koldioxidutsläpp. 90 % av dessa utsläpp sker i andra länder. Köper man ett par nya jeans släpper man ut ca 18 kg växthusgaser.

Vad har vi gjort?

Jag handlar nästan aldrig begagnade saker. Däremot får jag ofta sådant som andra tröttnat på eller vuxit ur. Jag fyndar inredningsprylar och barnkläder hos mina föräldrar. Det är en skön känsla när man hittar något gammalt som kommer till nytta igen eller när man lagat något som gått sönder. Har jag en timme att slå ihjäl på stan innan bussen går hem blir jag däremot stressad. Jag har glömt hur man gör när man går på stan utan något ärende, så det slutar ofta med att jag sätter mig på busshållplatsen och väntar.

Men jag köper en del saker på nätet. Jag försvarar mig med att det är ekologiskt, giftfritt, fair trade eller något som kommer hålla livet ut. Byggmaterial, linoljefärg, kokosolja, såpa eller skor. Kanske nödvändigt, kanske inte. Jag har insett att man kan fylla badrumskommoden med strumpor istället för hudvårdsprodukter, tvätta kroppen med hemmagjord tvål och smörja med oljor från skafferiet. Samtidigt har jag en man som förser oss med senaste tekniken från Apple.

Enligt klimatkontot.se släpper jag ut 0.3 ton koldioxid till följd av min konsumtion. Men eftersom byggmaterial inte är inräknat i deras frågeformulär kan det vara lite lågt räknat.

Underhålla, återbruka och göra själv.

Vad ska vi göra?

Vi ska räkna ut hur mycket vi behöver jobba för att ha en levnadsstandard som känns ok. Med en lägre inkomst konsumerar vi mindre och koldioxidutsläppen blir lägre. Jobbar vi mindre har vi dessutom mer tid till att laga och underhålla istället för att köpa nytt. Häromdagen sydde jag örngott av gamla lakan som är för små för dagens sängar. Ingen vän av symaskinen, jag suckade och svor och tänkte det här gör jag aldrig om. Men kanske behöver jag lära mig att göra sådant som kräver lite tålamod. Kanske får jag mer tålamod om jag har mer tid.