Kategori: energi och miljö

Nygammalt köksbord

En gång i tiden var det ett finbord hos päronen. Senaste åren har det varit tuffa tider med ett konstant spill, vilket har gjort bordsskivan enormt sliten. Istället för att måla om det köpte vi en bänkskiva i stavlimmad ek som var något större än den gamla bordsskivan. Bänkskivan målades med linoljefärg och skruvades fast på det gamla bordsunderredet.

Bordsskivan putsades lätt och grundmålades med två delar kokt linolja och en del linoljefärg, i en varmgrå kulör (2502-Y). Färgen kan även spädas med terpentin, men linolja är ett bättre alternativ för miljön. Ett par varv gjordes med outspädd färg och slutligen ett varv med färg utspädd med linoljelack för att få en blankare och tåligare yta.

Det nya bordet kommer säkerligen att få utstå mycket, men eftersom linoljefärg till skillnad från plastfärg suger in i träet, borde det med tiden få en fin patina. Färgen kommer att mattas av istället för att flagna. Linoljefärg är dessutom bättre för miljön. Plastfärg görs på fossil olja och innehåller miljö- och hälsovådliga tillsatser, medan linoljefärg görs på linolja och naturliga pigment.

För att bordsskivan ska få härda ordentligt kommer vi att undvika spill i några veckor framöver och äta utomhus. Perfekt nu när värmen kommit till Norrland.

Linoljesåpa

Vi har börjat använda linoljesåpa som flytande tvål. Linoljesåpa görs på rå linolja och inget annat. Vill man kan man förstås tillsätta lite eterisk olja.

Konsumtionens avtryck

Bakgrund

Konsumtion av varor brukar delas in i kategorierna kläder och skor, hemelektronik, möbler och heminredning, hudvård och kosmetika, tidningar samt husdjur och tillbehör. Men det kan också handla om tjänster som träning, kultur eller hushållsnära tjänster. Enligt Naturvårdsverket står konsumtion av kläder och skor för sex procent av hushållens koldioxidutsläpp. 90 % av dessa utsläpp sker i andra länder. Köper man ett par nya jeans släpper man ut ca 18 kg växthusgaser.

Vad har vi gjort?

Jag handlar nästan aldrig begagnade saker. Däremot får jag ofta sådant som andra tröttnat på eller vuxit ur. Jag fyndar inredningsprylar och barnkläder hos mina föräldrar. Det är en skön känsla när man hittar något gammalt som kommer till nytta igen eller när man lagat något som gått sönder. Har jag en timme att slå ihjäl på stan innan bussen går hem blir jag däremot stressad. Jag har glömt hur man gör när man går på stan utan något ärende, så det slutar ofta med att jag sätter mig på busshållplatsen och väntar.

Men jag köper en del saker på nätet. Jag försvarar mig med att det är ekologiskt, giftfritt, fair trade eller något som kommer hålla livet ut. Byggmaterial, linoljefärg, kokosolja, såpa eller skor. Kanske nödvändigt, kanske inte. Jag har insett att man kan fylla badrumskommoden med strumpor istället för hudvårdsprodukter, tvätta kroppen med hemmagjord tvål och smörja med oljor från skafferiet. Samtidigt har jag en man som förser oss med senaste tekniken från Apple.

Enligt klimatkontot.se släpper jag ut 0.3 ton koldioxid till följd av min konsumtion. Men eftersom byggmaterial inte är inräknat i deras frågeformulär kan det vara lite lågt räknat.

Underhålla, återbruka och göra själv.

Vad ska vi göra?

Vi ska räkna ut hur mycket vi behöver jobba för att ha en levnadsstandard som känns ok. Med en lägre inkomst konsumerar vi mindre och koldioxidutsläppen blir lägre. Jobbar vi mindre har vi dessutom mer tid till att laga och underhålla istället för att köpa nytt. Häromdagen sydde jag örngott av gamla lakan som är för små för dagens sängar. Ingen vän av symaskinen, jag suckade och svor och tänkte det här gör jag aldrig om. Men kanske behöver jag lära mig att göra sådant som kräver lite tålamod. Kanske får jag mer tålamod om jag har mer tid.

1 ton växthusgrönsaker

100 kg grönsaker och frukt som fraktats med flyg innebär utsläpp på drygt 1 ton koldioxid.  Har de istället importerats med båt är siffran 60 kg (frukt) respektive 140 kg (grönsaker) koldioxid. Nu är det väl ingen som enbart äter grönt som fraktats med flyg, men det finns en poäng med att betrakta det som en lyx man unnar sig sällan.

img_8049Närodlad persika på Medelhavssemestern

Det är visserligen ganska få frukter eller grönsaker som fraktas med flyg. Man skulle önska att de var märkta med en symbol som visar vilket transportmedel som använts, så att man lättare kan göra ett aktivt val i butiken. Men man kan lägga på minnet att det framförallt är känsliga livsmedel med kort hållbarhet, som färska bär, fikon, sparris, sockerärtor och haricort vert som har flugits hit. Att plocka bär i skogen och odla sina egna sockerärtor är alltså ingen dum idé. 

IMG_4784Säsongs- och närodlade tomater från egen kruka

Men är svenska växthusodlade tomater bättre än spanska frilandsodlade? Det beror på om de svenska växthusen har värmts upp med förnyelsebar el. För att minska behovet av energi bör man äta tomater under sommaren och hösten och övergå till rotfrukter vintertid.  Gör man tomatsås av den sista skörden har man en bra bas till vinterns grytor och pizzabak.

 

Matens avtryck

IMG_9576

Bakgrund

I Sverige äter vi i snitt 50-55 kg kött per person och år. Djurproduktionen står för nästan 15 % av världens totala utsläpp av växthusgaser. Djur som idisslar, d.v.s. nötkreatur och får släpper ut stora mängder metangas genom matsmältningssystemet. För att tillverka foder till djuren avverkas skog vilket gör att stora mängder kol frigörs. En viss del av utsläppen kommer också från fossila bränslen genom transporter.

När det gäller frukt och grönt är det sådant som fraktats med flyg som är den största klimatboven. Ris kräver stora mängder vatten och har en betydligt större klimatpåverkan än t ex potatis.

Men värsta för klimatet är all mat som inte äts upp. Enligt SCB slängs drygt 50 kilo mat och dryck per person i onödan.

Klimatpåverkan från olika livsmedel (kilo växthusgaser/kilo produkt)

diagram-livsmedel-e1496155915621.png              Källa: Matklimatlistan 1.0, SLU.

Vad har vi gjort?

För drygt ett år sedan slutade vi äta rött kött. Vi gjorde det av hälsomässiga och etiska skäl, men kanske framförallt för miljöns skull. Innan åt jag ca 30 kg kött per år, ungefär lika mycket kyckling, nöt och gris, vilket innebar utsläpp på ca 350 kg växthusgaser. Till en början åt vi något mer fågel än tidigare, men efter att ha blivit säkrare i köket och med de larm som varit kring hur kycklingarna behandlats i fabrikerna, har vi gått till att äta något mindre fågel och desto mer grönsaker. Nu äter jag ca 150 g fågel i veckan, på ett år blir det 24 kg växthusgaser. Lägger man till vegetariska proteinkällor, blir det ca 50 kg växthusgaser per år vilket är en minskning med drygt 85 %.

Jag har aldrig brytt mig om bäst-före-datum utan litar på lukt- och smaksinnet, men med småbarn i hushållet blir det ändå en del matsvin. Vi försöker minimera det genom att använda små tallrikar och glas och spara på så mycket som möjligt som blir kvar på tallriken efter måltiden.

Vad ska vi göra?

Enligt klimatkontot.se kommer 0.5 ton av mina koldioxidutsläpp från maten. Det är svårt att sätta upp ett tydligt mål i antal kilo koldioxidutsläpp, eftersom det finns så många livsmedel med olika ursprung att räkna på.  Men några förändringar kan vi ändå göra. I år blir trädgårdslandet större och vi ska bli bättre på att äta efter säsong. Vi måste få koll på vilka grönsaker och frukter som fraktats med flyg och äta dessa med måtta. Det finns många klimatsmarta livsmedel som kan ersätta ris, t ex matvete och ekologisk potatis. Minskar vi risintaget undviker vi dessutom att få i oss arsenik.

Vi är fortfarande storkonsumenter när det gäller ost och smör. Det är lite svårt att uppskatta, men gissningsvis äter jag själv sisådär 15 kg ost och smör per år, vilket släpper ut 120 kg växthusgaser. Utmaningen blir därför att dra ner på ost och smör. Istället för att slentrianmässigt ha ost som pålägg, blir det en bit feta eller västerbottensost i maten. På mackan blir det nötsmör eller mitt hemmagjorda smörsubstitut. Jag har nämligen lite svårt för bordsmargarin som innehåller en massa jox. Det här receptet blir riktigt bra!

img_0829

Veganskt smör

  • drygt 100 g luktfri kokosolja
  • 150 g rapsolja
  • 150 g havregrädde
  • 1 tsk salt
  • en dutt gurkmeja för färgen

Smält kokosolja i micron och mixa ihop med rapsolja, havregrädde, salt och gurkmeja. Förvaras i kylskåp.

Bilens avtryck 

Bakgrund

Det största delen utsläpp av växthusgaser kommer från förbränning av bränslen. Man kan på ett ganska enkelt sätt räkna mängden utsläpp från den egna bränsleanvändningen genom att använda emissionsfaktorer:

Utsläpp (kg)=bränsleförbrukning (ton) * värmevärde* emissionsfaktor

Genomsnittliga emissionsfaktorer för växthusgaser och värmevärden för Sveriges bränsleförbrukning finns på Naturvårdsverket.se.

Vad har vi gjort?

Innan vi fick barn bodde vi i stan och tog cykeln till jobbet. När vi blev familj köpte vi en liten etanolbil tillsammans, som vi så småningom bytte till en rymligare dieselsuv… Oftast kan vi samåka till jobbet, men eftersom vi har olika arbetstider, brukar en av oss ta bussen hem.

Våra utsläpp (personbil diesel) per år:

0,7  * 61,75 * 35,28 = 1525 kg (1,5 ton)

img_7528

Vad ska vi göra?

Helst vill vi ha en elbil och sänka koldioxidutsläppen till 0, men vi räknar med att det tar minst två år innan den drömmen blir verklighet.

Att cykla 13 km till jobbet borde vara en enkel match under sommartid, men på en vältrafikerad landsväg med minimal vägren verkar det snudd på livsfarligt. Här får Umeå Kommun bygga cykelväg hela vägen till byn för att det ska vara aktuellt.

Bäst vore förstås att sluta köra bil helt, men att sälja bilen är drastiskt och att låta den bara stå och ticka utgifter verkar onödigt. När det gäller kortare resor får vi däremot skärpa till oss. Från och med nu gäller nolltolerans för bilkörning inom 3 km. Ingen mer snabbis till ICA för att köpa snacks till Champions League.

Bilkörningen kan planeras bättre. Fler ärenden kan göras under samma biltur. Bränsleförbrukningen kan sänkas genom eco driving, dvs. genom en sparsam körteknik (planera körningen utifrån flödet i trafiken och sänka hastigheten). Har man växellåda kan man växla upp snabbare och motorbromsa mer.

Vad är då är en rimlig målsättning, innan vi kan byta till en fossilfri bil? Om vi ska minska koldioxidutsläppen till 1 ton, behöver vi minska bilkörningen med 343 mil per år eller 6.5 mil/veckan. Det skulle betyda att vi bara får köra i snitt 12.4 mil/vecka. För att klara målet behöver vi helt enkelt låta bilen stå två av fem arbetsdagar.

img_7534