Kategori: ingen kategori

Millimeterbitar

Det rasslar i dammsugaren av millimetersmå bitar. Ignorerar att jag hörde det. Orkar inte ligga på knä och plocka upp varenda bit. Har väntat alldeles för länge med att städa. Tänker att bitarna var större på min tid. Att vi byggde mer fritt. Att vi nöjde oss med de rektangulära bitarna, behövde inte alltid önska sig nytt. När jag ska säga god natt lyckas jag sparka till ett bygge i mörkret. Rymdskeppet blir till ett vrak som måste lagas nästa dag. Viskar visst något annat än god natt.

Födelsedag och äldsta barnet skakar paketen. Har kollat Klossbutiken som jag också skrivit denna text med och pekat ut i förväg, vill ha Star Wars. Det rasslar. Räknar påsarna som bitarna kommer i, ju fler påsar desto bättre. Färgsorterar. Det finns ett skrivbord med bra belysning, men ska helst sitta på golvet. Följer ritningen och klistrar dekaler. Kartongen sparas ett par veckor innan den slängs i återvinningen. Ritningarna sparas i en pärm. De färdiga resultatet ställs upp på en hylla för allmän beskådan, mer som ett utställningsobjekt än en leksak. Något man tittar på. Bilar, flygplan, båtar och borgar. Men mest Star Wars. Försöker damma av utan att förstöra.

Minsta barnet ställer sig på en stol, på tå och pekar, vill låna. Somnar med en undervattensfarkost i handen. Vaknar nästa dag och letar. Det saknas några bitar. Kanske kolla dammsugarpåsen. Behöver hjälp att laga. Minns Yoda vars lilla kropp låg ute i gropen till den nedgrävda studsmattan i över ett år. Vilken lycka när den kom tillbaka och kunde sammanföras med huvudet. Helt intakt. Den här gången ska Yoda sparas på hyllan.

Annonser

Frost

Verkar visst kräva att en ska bli sjuk för att ta fram kameran igen. Det är ingen allvarlig åkomma som gett mig nya insikter, utan en helt vanlig förkylning, som innebär tid hemma medan solen fortfarande är uppe. Igår var det så fint att jag inte kunde låta bli att ta på mig tofflorna och morgonrocken och gå ut på bron och fota lite.

Uppdaterad hall

Vi har länge varit sugna på att byta ut dörren till tvättstugan mot en skjutdörr, men tvekat då det är dyrt att köpa en komplett skjutdörr. I somras kom idén om att styra upp det själva. Den gamla dörren breddades med två reglar som låg och skräpade på vinden. Reglarna slipades, skruvhålen spacklades igen och dörren målades i miljösnäll linoljefärg, kulör 2502-Y som vi hade över sedan vi målat köksbordet. Vi fräste ett spår i dörrens underkant med plats för bottenklacken. Själva skenan och beslagen köpte vi i ett byggvaruhus till en relativt billig peng.

För att skärma av hallen lite från vardagsrummet hängde vi upp ett linnetyg. Ett oanvänt felköp till sopskaft behandlades med ljuspigmenterad olja och fick agera gardinstång.

Tidigare hade vi ett svart högblankt skoskåp med skor vi aldrig använde i hallen. Med lite linoljefärg blev det till ett vantskåp i barnvänlig höjd, en låda för varje skrutt. Färgen fastnade och täckte bra trots den blanka ytan.

En krok för varje småtting fästes på en målad golvlist i lagom höjd. Den tidigare högblanka nyckelskåpet målades i samma evighetsdryga kulör. Med små medel och utan att behöva köpa en massa nytt, har vi fått en mer praktisk och trevligare hall!

Där solen aldrig ler

Bakom vedboden stod en vattentunna i plast. Det var en skuggig och rätt ruggig plats. Ingen vidare syn, så vi klädde in den i spontad panel som vi målade med slamfärg. Vi skruvade fast hammarband och lät vattnet rinna längst en kätting istället för genom en stupränna. Sedan planterade vi ormbunkar från skogen.

Funderade länge över vad vi skulle göra med det gamla plåttaket som bara låg och skräpade. Med lite vilke som blev över efter bygget med vedboden, blev det ett vindskydd. Det är fortfarande en skuggig plats, men inte lika ruggig. Där vilar resterna av våra senaste julgranar, men vi provar kombon rosa och rostig plåt. Nästa sommar blir det flitiga lisor som trivs där det är skuggigt och blött. Men för att det inte ska bli så gulligt, behövs nog en drake eller ett ruskigt troll.

Smörkniv

Jag har aldrig förstått vitsen med en speciell kniv för smöret. Av just den anledningen blev jag sugen på att tälja en smörkniv, att göra något utan någon större nytta. Bara för att.

Hittade en gammal trälist eller vad det nu kan ha varit och började tälja. En liten stund varje dag. Kände efter hur den låg i handen. Täljde lite till. Kände efter lite till. Putsade med grovt sandpapper. Putsade med fint sandpapper. Oljade in (smält ihop 50 g kokosolja med 5 bivax). Ganska meningslöst, fast rogivande.

Nygammalt köksbord

En gång i tiden var det ett finbord hos päronen. Senaste åren har det varit tuffa tider med ett konstant spill, vilket har gjort bordsskivan enormt sliten. Istället för att måla om det köpte vi en bänkskiva i stavlimmad ek som var något större än den gamla bordsskivan. Bänkskivan målades med linoljefärg och skruvades fast på det gamla bordsunderredet.

Bordsskivan putsades lätt och grundmålades med två delar kokt linolja och en del linoljefärg, i en varmgrå kulör (2502-Y). Färgen kan även spädas med terpentin, men linolja är ett bättre alternativ för miljön. Ett par varv gjordes med outspädd färg och slutligen ett varv med färg utspädd med linoljelack för att få en blankare och tåligare yta.

Det nya bordet kommer säkerligen att få utstå mycket, men eftersom linoljefärg till skillnad från plastfärg suger in i träet, borde det med tiden få en fin patina. Färgen kommer att mattas av istället för att flagna. Linoljefärg är dessutom bättre för miljön. Plastfärg görs på fossil olja och innehåller miljö- och hälsovådliga tillsatser, medan linoljefärg görs på linolja och naturliga pigment.

För att bordsskivan ska få härda ordentligt kommer vi att undvika spill i några veckor framöver och äta utomhus. Perfekt nu när värmen kommit till Norrland.

Linoljesåpa

Vi har börjat använda linoljesåpa som flytande tvål. Linoljesåpa görs på rå linolja och inget annat. Vill man kan man förstås tillsätta lite eterisk olja.