Kategori: ingen kategori

Tedags

När man vaknar på morgonen med huvudvärk och det första man tänker på är en återställare är det dags att sluta. När man tar en kopp vid 18-tiden, inte för att man är sugen, utan för att slippa vakna i det tillståndet, då får det vara nog. Jag börjar förstå varför kollegorna inte uppskattade buset att byta kaffet till koffeinfritt för några år sedan. Nu slutar jag med kaffe och jag bryr mig faktiskt inte om det kan förebygga Parkinson eller orsaka cancer, bara grejen att vara beroende stör mig. Hädanefter blir det te för mig. Visst, det är koffein i det också, men mindre. Dagen har varit hård, men förhoppningsvis blir det bättre. Låtsades att jag var engelsman och bakade scones för att det skulle bli extra gott med te och vet ni vad, egentligen är ju te så mycket godare.

IMG_8163

Annonser

Jubileum

IMG_8154

Vi firar 100 000 besök på Anderssons Casa med tomtebloss. Bloggen startade hösten 2011 som en virtuell loggbok över planerna av vårt husbygge. Jag trodde nog inte att det skulle bli så mycket mer än så, men nu är det min största hobby och jag hoppas att den också kan inspirera andra. Igår slog vi rekord med 844 besök på en dag. Allt tyder på att det finns ett stort intresse för att reducera skumma kemikalier i hemmet. Kul tycker vi.

Hej mitt vinterland

Ska det vara vinter kan det lika gärna vara -20 grader. En promenad genom byn och man inser att den har allt man behöver; skogen som möter öppna landskap, gärdsgårdar, ett par träbroar som leder över ån som slingrar sig ut i småbåtshamnen och havet. Det finns varken biograf eller galleria, men byn bidrar istället till ett välfyllt bildgalleri. Vad jag är glad att vi flyttade hit!

IMG_7775

IMG_7774 IMG_7788IMG_7784IMG_7780IMG_7789

Skitgöra

Vatten som inte rinner undan någonstans i huset och vi börjar ana vad röret som sticker upp ur marken utanför huset är till för. Det vi trodde var en dagvattenbrunn var ett tillsynsrör som gick rakt ner i avloppssystemet. Med en spegel och solljus kunde vi se vad fanns på botten, en träbit, en storsten och en massa toalettpapper. Med trädgårdslangen fick vi bort papperet men inga hemmagjorda verktyg kunde rubba stenen som vår 2-åring förmodligen slängt dit. Man kan tycka man borde fått information om röret vid inflytt. Vilken tur vi har drulleförsäkring tänkte vi, men nehepp, gäller såklart bara skador. Men så i em såg jag en Swoosh-bil swoosha förbi och svänga in hos en granne så jag slängde ungarna i vagnen och löpte dit. Han kom förbi och lyckades suga upp träbiten. Stenen kom lite bättre till, men var för tung för att sugas upp. Jag ringde vår egen skitgubbe (farsan) och med lite lirkande med en bockad plåtbit på en lång pinne fick vi tillslut upp den. Lycklig tog jag emot den med mina bara händer och önskar att vi hade haft en parfymerad tvål.
.
Spolbrunn