Kategori: inspiration

Julgrupper

Att göra julgrupper med mamma är ett måste varje jul. Hon plockar fram en massa korgar och sedan slutar det alltid med att vi använder något helt annat. Tidigare år har det varit vinglas, kopparkastruller och konserver. I år blev det rejäla soppskålar med vita hyacinter, murgröna och hasselnötter.

Innan solen går ner

När jag kommer hem från jobbet är det redan mörkt ute och helgerna tycks alltid tajmas med slaskväder. 40-timmarsvecka är inte min melodi. Vad jag saknar att gå ut och fotografera!

IMG_4954IMG_4957Föräldraledighet hösten 2015

Någon gång i veckan tar jag en löptur på lunchen för att slippa motionera i mörker. Kanske borde jag boka in en promenad med kameran också. Sparka bort några fimpar på marken och fota frostiga löv eller rent av traska ner till Umeåälven och fånga spegelblankt vatten. Imorgon.

Mallorca

Den här gången blev det inte bara vita stränder och turkost vatten.

3500 år gamla husrester på Hospital Vell

Mysiga gränder, kortfria kaféer och repad hyrbil i Valdemossa

Morgon i dalen

Tiden var för knapp och förmodligen tålamodet också, för att ta tåg och färja till Mallorca. Vi valde istället att klimatkompensera med ett bidrag till Vi-skogen.

Skogen

Försöker lära mig att uppskatta hösten, men det är mest mörkt och blött. Tvingar jag mig att lyfta blicken, ser jag ljuset. Åtminstone för en stund.

Hösten

När solen skiner och luften är stilla är hösten fin. Men det infaller ju så sällan en helgdag. Vore jag pensionär skulle jag kanske gilla hösten. När det är regnrusk skulle jag sitta inne och dricka te och elda och när solen skiner skulle jag plocka svamp och bär och fota gula löv och röda rönnbär. Istället är hösten ett stressmoment, så mycket som borde göras. Äpplen och bär som borde plockas och när det väl är gjort ligger de i kylen och förgås. Borde rensa och borde sylta. Borde gå till skogen med barnen. Komma ihåg att ta med stövlar.

Då är det tur det finns en del att skörda precis utanför dörren. Åsså kan man låtsas att pumpan väger drygt 9 kg istället för 900 g och squashen är större än en cornichon. Har man tid kan man räkna ut hur mycket mindre man skulle kunna jobba och i så fall hur mycket mer man kan plocka, rensa och sylta och gå i skogen när solen faktiskt skiner och luften är alldeles stilla. Men istället nojar man över vad man ska göra av den där pumpan.

Smörkniv

Jag har aldrig förstått vitsen med en speciell kniv för smöret. Av just den anledningen blev jag sugen på att tälja en smörkniv, att göra något utan någon större nytta. Bara för att.

Hittade en gammal trälist eller vad det nu kan ha varit och började tälja. En liten stund varje dag. Kände efter hur den låg i handen. Täljde lite till. Kände efter lite till. Putsade med grovt sandpapper. Putsade med fint sandpapper. Oljade in (smält ihop 50 g kokosolja med 5 bivax). Ganska meningslöst, fast rogivande.

Triggers

På mitt jobb får vi handledning och vår senaste läxa var att fundera över våra triggerpunkter. En av mina är definitivt när folk slänger mat baserat på bäst-före-datumet, utan att vare sig lukta eller smaka. Så grymt provocerande! Det är ju skillnad om man låter mjölkpaketet stå fram en halvtimme varje dag eller om man tar en slurk direkt från kylskåpet. Det är också skillnad om man förvarar ägg i kylskåpet eller skafferiet. Man måste våga lita på sina sinnen!

Jordgubbar på upptining från sommaren -09 eller kanske ännu tidigare. Samma fina smak som en låda märkt 2016!

Insikter

Äntligen har vi en fungerande kamera! Minsta skrutten drämde den i golvet, så objektivet både gick i bitar och fastnade i kamerahuset. Som tur var fanns det kunnigt folk på Cyberphoto som kunde fixa det på ett ögonblick, så nu har jag lite mer motivation till att blogga. Men med min lilla paus har jag även fått tillfälle att fundera över bloggandet på ett mer filosofiskt plan. 


Min bivaxkräm och Kennets avokadoodling.

Genom att publicera hudvårdsrecept och dyligt har min förhoppning varit att inspirera, ge en känga till skönhetsindustrin och på sikt göra världen lite miljösnällare. Nu har jag förstått att ju mer jag har pysslat och bakat surdegsbröd, desto mindre koll har jag haft på nyhetsrapporteringen. Kanske handlar DIY-och hipsterstrenden inte bara om ett ställningstagande mot konsumtionssamhället, utan också om ett försök att isolera sig från omvärlden. Ju mer man pysslar desto mindre hinner man reta upp sig på amerikanska presidenter, moderata partiledare, mossiga poliskommisarier och ryska lagar. Det är så klart skönt att vara inne i sin egen bubbla, men inte speciellt solidariskt i dessa tider av fascistiska strömningar. Så kanske blir det lite mindre bloggande och lite mer omvärldsbevakning och politiskt engemang framöver. 

Upp till kamp och ha en skön söndag!