Kategori: invändiga val

Spara eller slösa

Det är inte så enkelt som att titta på prislappen när det handlar om att spara eller slösa vid ett husbygge. För hur billigt är det att byta ut något som ger upp efter bara några år som i första början verkade vara ett klipp? Det mesta slits, men vissa material med värdighet. Vissa prylar är dyra att köpa, men billiga i drift. Energiförbrukning är en viktig aspekt. Jag tänkte berätta hur vi har tänkt i våra val.

KLIMATSKAL

  • Vi vill ha ett hus som klarar norrländska vintrar. För 13 300 uppgraderade vi A-hus redan tjocka väggar till ett U-värde på 0.11 istället för 0.14. Med dagens elpriser tjänar vi 560 kr/år på investeringen (räknat på en väggyta på 150 kvm).  Det tar drygt 23 år att tjäna in, men ett troligare scenario är 11 år, då jag inte blir förvånad om elpriserna fördubblas. Om inte får vi i alla fall riktigt snygga och djupa fönsternischer.
  • Huset kommer att ha fönster med U-värde 1.0. En satsning på 0.8 skulle kosta oss 37 800 kr extra. I Umeå ger de bättre fönsterna en besparing på 30 kWh/kvm*år. Multiplicerar man med 20 (räknat på 20 kvm fönsteryta) blir det 600 kWh/år, så i runda slängar 600 kr/år om man räknar på ett elpris på 1 kr/kWh. Då skulle det ta 63 år att spara in investeringen, 31,5 år om elpriserna fördubblas. Läs tidigare inlägg Fönster och energiförlust för mer info.
  • Det ingår 500 mm lösull i taket. Beroende på vad det kommer att kosta, funderar vi på att skjuta till extra isolering. Vi tar gärna emot synpunkter om det är lönsamt.

UPPVÄRMNING

  • Vi valde Frånluftsvärmepump, NIBE 750. Vi resonerade att en investering i bergvärme inte var lönsam i ett så pass litet hus.

KAMIN

  • Kaminen ska stå i centrum och synas från många håll i huset. Vi vill därför ha en generös glaslucka och lite annorlunda design. Den ersätter TVn som får nöja sig med att stå i allrummet. Därför satsar vi lite extra på den, även om det så klart finns betydligt dyrare varianter än Stromboli från Romotop.

KÖK

  • En bänkskiva i granit har en livslång hållbarhet, men kan knappast anses vara ekonomisk. Då är en skiva i laminat ett smartare drag. Den kan fås för en tiondel av priset. Men vi väljer inte en granitskiva för att spara slantar. Vi gillar helt enkelt materialet.
  • Köksluckor finns i ett enormt prisspann. IKEAs lucka Applåd Vit duger gott och väl för oss, speciellt när priset är en tredjedel av många konkurrenters. Tiden får utvisa kvaliteten.
  • Förut var rostfria och svarta vitvaror betydligt dyrare än standardvarianten, idag är skillnaden inte speciellt stor. Energiklassning och tekniska finesser avgör priset. Vi värnar gärna om miljön och låga elräkningar, men ett tips är att räkna ut hur många år det tar för att tjäna in priset man betalar för exempelvis A+++ klassning. Många gånger tar det upp till 100 år. Visserligen är det svårt veta framtidens elpriser, men en vitvara håller oftast inte mer än 10 år.

GOLV

  • Laminat är billigare än parkett, men åldras inte lika fördelaktigt. Dyrast och snyggast är ett massivt plankgolv. Här väljer vi den gyllene medelvägen, en vitlaserad omslipningsbar 3-stavsparkett.
  • Kakel och klinkers för 300 kr/kvm ingår, vilket är det vanliga. Vita plattor är billiga. Små badrum gör sig ändå bäst med ljusa väggar. Vi lägger slantarna på golven som inte har lika stor kvadratmeteryta. Små plattor är dyra, mosaik kostar ofta upp mot 2000 kr/kvm. Jag har dock ingen aning om hur kvaliteten skiljer sig mellan olika sorter. Det bästa sättet att tjäna pengar är nog att välja en nyans som man är nöjd med länge, så man slipper renovera badrummet de närmsta 20 åren.

Val av blandare

Låg energiförbrukning och tidlös design till ett vettigt pris har varit vägledande vid val av blandare. Mora MMIX-serien har ett energisparsystem som ska göra en varmvattenbesparing på ca 30% möjlig. En inbyggd spärr reglerar vattenflödet i termostatblandarna, vill man unna sig ett större finns en knapp som man kan hålla in. Kanske är det  bara att vänja sig vid ett taskigt tryck om man vill vara miljövänlig.

Mora MMIX duschblandare T5, köksblandare K5, tvättställsblandare B5 och duschset S6.

 

 

I föräldrabadrummet unnar vi oss Gustavsberg G1. Den har ett vatten- och energisparsystem, men frågan är hur energismart det är med en takdusch.

Textilkänsla

Kakel som påminner om grova textilier eller Apples skärmbakgrund. Ännu ett alternativ till vårt badrum. På bilden är dusch och vägghängd toalett placerad som det kommer se ut i vårt badrum. En enkel skärmvägg i klarglas skulle fungera när badrummet angränsar ett sovrum och inte en hall.

Tatami 33*33 cm 546 kr, Dekora.

Ho Ho

På flera nätforum dissar man IKEAs diskbänkar. Det påstås att de är tunna och lätt drar på sig bucklor, repor och missfärgningar. Det är dock inget vi la märke till i vår gamla lägenhet. Kanske är det gamla modeller det rör sig om, men man blir ju ändå lite osäker. Typiskt när vi gillar Boholmen och då det verkar vara svårt hitta en rejäl ho till ett rimligt pris.

Oavsett märke blir rostfria diskbänkar repiga. Man kanske ska satsa på ett helt annat material?

Blancos Dalago är gjord av silgranit, vilket består av 80% pulveriserad granit och 20 % akryl. Det ska vara skraptåligt, motståndskraftigt mot fläckar och hygieniskt. Diskbänken finnas i olika färger, men den svarta ser läckrast ut. Blanco Dalago med en 75 cm bred ho kostar kring 4500 kr i nätbutikerna.

En dag i Sundsvall

20120801-220142.jpg

Skrutten sover över hos mormor och morfar medan vi vilar upp oss på Elite Hotel Knaust i Sundsvall. Vi hade bokat ett vanligt rum men fick en svit med loft och tjusiga takbjälkar.

Åkte förbi IKEA för att kolla in tilltänkta köksluckan, Applåd Vit. Luckan består av träfiberskiva och polyesterfärg och känns rejäl. Jag antar att dagens foliebeklädda luckor har bättre kvalité än tidigare, men risken är ändå att de med tiden släpper i kanterna. Det är en av anledningarna till att vi väljer bort Årsta, IKEAs lucka med integrerat handtag. Istället blir det det diskreta handtaget Blankett. Vi har letat efter en rejäl ho och fann den på IKEA. Diskbänken Boholmen 80*62 rymmer stora plåtar utan problem.

20120801-220543.jpg

20120801-220713.jpg

Diskmaskin

Det är dags för inköp av första vitvaran. Då jag hellre är utan både TV och dator än en diskmaskin köper vi den redan nu och tar med oss den till huset när det är klart. Vi har bestämt oss för en integrerad, som man monterar en kökslucka på. Då slipper vi barnfingrar som fipplar med knapparna och vi tror att en rostfri lättare får flottmärken.

Då vi strävar efter att bygga energisnålt är kravet minst energiklass A+. En diskmaskin med energiklass A+ förbrukar ca 290 kWh och en med energiklass A++ ca 260 kWh, en skillnad på ca 30 kWh och med ett elpris på 1 kr/kWh, ca 30 kr/år. Räknar man med att diskmaskinen håller i 10 år är det 300 kr, om elpriset fördubblas 600 kr.

Då skillnaden i pris mellan diskmaskinerna i de olika energiklasserna i regel är högre än 600 kr, oftast ett par tusenlappar, nöjer vi oss med en i klass A+. Jag har dålig koll på vad som skiljer de olika märkena. Vet bara av egen erfarenhet att Ikeas integrerade Renlig (Whirlpool) diskar bra men har dålig kvalitet på knapparna. Det lutar åt en Bosch SMV40E20SK för 5999 kr på Elon (fick erbjudande om gratis hemkörning och montering av mäklaren när vi sålde lägenheten).

Bosch.jpg