Kategori: operation koldioxidbanta

1.5 ton

Målet var att banta till max 1.5 ton koldioxid/år, inte för att jag gillar utmaningar utan för att vi måste. Fortsätter vi som vi gör kommer jorden helt enkelt att ge upp. Enligt William Lacy Swing, generaldirektör för IMO kommer det år 2050 pga klimatförändringarna finnas 200 miljoner miljöflyktingar i världen. Områden som bidragit minst till den globala uppvärmningen drabbas hårdast, med torka och översvämningar som följd, vilket i sin tur leder till matbrist och väpnade konflikter. Lösningen finns, men det krävs att var och en tar ansvar och förändrar sin livsstil, genom att t ex:

  • Åka kollektivt
  • Semestra på hemmaplan
  • Byta till förnybar el
  • Äta vegetariskt
  • Gå ner i arbetstid
  • Installera solceller
  • Byta till elbil
  • Äta veganskt
  • Dissa bäst-före-datum
  • Äta efter säsong och närodlat
  • Åka tåg
  • Klimatkompensera t.ex med bidrag till Vi-skogen
  • Handla second-hand eller miljömärkt
  • Sälja och ge bort istället för att slänga
  • Hitta sin stil och skippa trender
  • Laga, underhålla och återanvända
  • Låna av varandra
  • Skaffa bibliotekskort
  • Cykla

Skippar vi utlandssemestern är vi enligt klimatkontot i mål med 1.3 ton, annars landar vi på 2.4 ton. Det känns svårt när det inte bara handlar om sol och värme, utan om att träffa familjen. Ska vi hålla målet på 1.5, har vi råd med en resa till Medelhavet var fjärde år.

Om det ändå räckte att offra min överkonsumtion av ostmackor.

Cykelhemester sommaren 2017.

Men när livstilsförändringar blivit till nya vanor, är de inte längre några uppoffringar.

Återbrukad hall hösten 2017.

Närodlad, veganskt och säsongssmart grönkål senhösten 2017.

Läs fler inlägg under kategorin Operation koldioxidbanta.

Annonser

Framtiden är här

Förra våren satte jag som mål att släppa ut max 1,5 ton koldioxid/år. Läs mer under kategorin operation koldioxidbanta. Transporter och resor stod för de största utsläppen. Planen var att åka mer buss för att så småningom byta till elbil. Vi började åka mer buss, men när jag bytte till ett jobb som innebär pendling till flera mer eller mindre avlägsna platser, blev det svårt. I torsdags klippte vi tankkortet och bytte dieselsuven mot en Hyundai Ioniq Electric, en elbil som vi laddar på enbart förnybar el (bytte elbolag från Skellefteå Kraft till Umeå Energi).

Batteritillverkningen släpper visserligen ut ca sex ton koldioxid. Men jämförs det med en bensinbil som släpper ut 200 gram per km och körs 1500 mil om året, tar det bara två år att ”tjäna in”. Det kan jämföras med Tesla Model S, som med ett kraftfullare batteri släpper ut upp till 20 ton koldioxid vid tillverkningen. Men i beräkningen som Svenska Miljöinstitutet gjort, är endast körningen av fossilbilen inkluderad, inte tillverkningen, vilket gör det till en inte helt rättvis jämförelse.

Här finns rapporten i sin helhet:

http://www.ivl.se/download/18.5922281715bdaebede9559/1496046218976/C243+The+life+cycle+energy+consumption+and+CO2+emissions+from+lithium+ion+batteries+.pdf

En av slutsatserna är att elbilsköparen bör fundera på vilket behov av räckvidd som finns. Ju kraftfullare batteri desto större miljöpåverkan. Hyundai uppger en räckvidd på 28 mil, i realiteten ca 20 mil. För oss räcker det, trots relativt lång väg till jobbet. Vid ännu längre turer finns det på de flesta större orter snabbladdare.

Fossilbilen (i dubbel bemärkelse) håller på att fasas ut och det känns fint att vara med från början.

Konsumtionens avtryck

Bakgrund

Konsumtion av varor brukar delas in i kategorierna kläder och skor, hemelektronik, möbler och heminredning, hudvård och kosmetika, tidningar samt husdjur och tillbehör. Men det kan också handla om tjänster som träning, kultur eller hushållsnära tjänster. Enligt Naturvårdsverket står konsumtion av kläder och skor för sex procent av hushållens koldioxidutsläpp. 90 % av dessa utsläpp sker i andra länder. Köper man ett par nya jeans släpper man ut ca 18 kg växthusgaser.

Vad har vi gjort?

Jag handlar nästan aldrig begagnade saker. Däremot får jag ofta sådant som andra tröttnat på eller vuxit ur. Jag fyndar inredningsprylar och barnkläder hos mina föräldrar. Det är en skön känsla när man hittar något gammalt som kommer till nytta igen eller när man lagat något som gått sönder. Har jag en timme att slå ihjäl på stan innan bussen går hem blir jag däremot stressad. Jag har glömt hur man gör när man går på stan utan något ärende, så det slutar ofta med att jag sätter mig på busshållplatsen och väntar.

Men jag köper en del saker på nätet. Jag försvarar mig med att det är ekologiskt, giftfritt, fair trade eller något som kommer hålla livet ut. Byggmaterial, linoljefärg, kokosolja, såpa eller skor. Kanske nödvändigt, kanske inte. Jag har insett att man kan fylla badrumskommoden med strumpor istället för hudvårdsprodukter, tvätta kroppen med hemmagjord tvål och smörja med oljor från skafferiet. Samtidigt har jag en man som förser oss med senaste tekniken från Apple.

Enligt klimatkontot.se släpper jag ut 0.3 ton koldioxid till följd av min konsumtion. Men eftersom byggmaterial inte är inräknat i deras frågeformulär kan det vara lite lågt räknat.

Underhålla, återbruka och göra själv.

Vad ska vi göra?

Vi ska räkna ut hur mycket vi behöver jobba för att ha en levnadsstandard som känns ok. Med en lägre inkomst konsumerar vi mindre och koldioxidutsläppen blir lägre. Jobbar vi mindre har vi dessutom mer tid till att laga och underhålla istället för att köpa nytt. Häromdagen sydde jag örngott av gamla lakan som är för små för dagens sängar. Ingen vän av symaskinen, jag suckade och svor och tänkte det här gör jag aldrig om. Men kanske behöver jag lära mig att göra sådant som kräver lite tålamod. Kanske får jag mer tålamod om jag har mer tid.

Matens avtryck

IMG_9576

Bakgrund

I Sverige äter vi i snitt 50-55 kg kött per person och år. Djurproduktionen står för nästan 15 % av världens totala utsläpp av växthusgaser. Djur som idisslar, d.v.s. nötkreatur och får släpper ut stora mängder metangas genom matsmältningssystemet. För att tillverka foder till djuren avverkas skog vilket gör att stora mängder kol frigörs. En viss del av utsläppen kommer också från fossila bränslen genom transporter.

När det gäller frukt och grönt är det sådant som fraktats med flyg som är den största klimatboven. Ris kräver stora mängder vatten och har en betydligt större klimatpåverkan än t ex potatis.

Men värsta för klimatet är all mat som inte äts upp. Enligt SCB slängs drygt 50 kilo mat och dryck per person i onödan.

Klimatpåverkan från olika livsmedel (kilo växthusgaser/kilo produkt)

diagram-livsmedel-e1496155915621.png              Källa: Matklimatlistan 1.0, SLU.

Vad har vi gjort?

För drygt ett år sedan slutade vi äta rött kött. Vi gjorde det av hälsomässiga och etiska skäl, men kanske framförallt för miljöns skull. Innan åt jag ca 30 kg kött per år, ungefär lika mycket kyckling, nöt och gris, vilket innebar utsläpp på ca 350 kg växthusgaser. Till en början åt vi något mer fågel än tidigare, men efter att ha blivit säkrare i köket och med de larm som varit kring hur kycklingarna behandlats i fabrikerna, har vi gått till att äta något mindre fågel och desto mer grönsaker. Nu äter jag ca 150 g fågel i veckan, på ett år blir det 24 kg växthusgaser. Lägger man till vegetariska proteinkällor, blir det ca 50 kg växthusgaser per år vilket är en minskning med drygt 85 %.

Jag har aldrig brytt mig om bäst-före-datum utan litar på lukt- och smaksinnet, men med småbarn i hushållet blir det ändå en del matsvin. Vi försöker minimera det genom att använda små tallrikar och glas och spara på så mycket som möjligt som blir kvar på tallriken efter måltiden.

Vad ska vi göra?

Enligt klimatkontot.se kommer 0.5 ton av mina koldioxidutsläpp från maten. Det är svårt att sätta upp ett tydligt mål i antal kilo koldioxidutsläpp, eftersom det finns så många livsmedel med olika ursprung att räkna på.  Men några förändringar kan vi ändå göra. I år blir trädgårdslandet större och vi ska bli bättre på att äta efter säsong. Vi måste få koll på vilka grönsaker och frukter som fraktats med flyg och äta dessa med måtta. Det finns många klimatsmarta livsmedel som kan ersätta ris, t ex matvete och ekologisk potatis. Minskar vi risintaget undviker vi dessutom att få i oss arsenik.

Vi är fortfarande storkonsumenter när det gäller ost och smör. Det är lite svårt att uppskatta, men gissningsvis äter jag själv sisådär 15 kg ost och smör per år, vilket släpper ut 120 kg växthusgaser. Utmaningen blir därför att dra ner på ost och smör. Istället för att slentrianmässigt ha ost som pålägg, blir det en bit feta eller västerbottensost i maten. På mackan blir det nötsmör eller mitt hemmagjorda smörsubstitut. Jag har nämligen lite svårt för bordsmargarin som innehåller en massa jox. Det här receptet blir riktigt bra!

img_0829

Veganskt smör

  • drygt 100 g luktfri kokosolja
  • 150 g rapsolja
  • 150 g havregrädde
  • 1 tsk salt
  • en dutt gurkmeja för färgen

Smält kokosolja i micron och mixa ihop med rapsolja, havregrädde, salt och gurkmeja. Förvaras i kylskåp.

Bilens avtryck 

Bakgrund

Det största delen utsläpp av växthusgaser kommer från förbränning av bränslen. Man kan på ett ganska enkelt sätt räkna mängden utsläpp från den egna bränsleanvändningen genom att använda emissionsfaktorer:

Utsläpp (kg)=bränsleförbrukning (ton) * värmevärde* emissionsfaktor

Genomsnittliga emissionsfaktorer för växthusgaser och värmevärden för Sveriges bränsleförbrukning finns på Naturvårdsverket.se.

Vad har vi gjort?

Innan vi fick barn bodde vi i stan och tog cykeln till jobbet. När vi blev familj köpte vi en liten etanolbil tillsammans, som vi så småningom bytte till en rymligare dieselsuv… Oftast kan vi samåka till jobbet, men eftersom vi har olika arbetstider, brukar en av oss ta bussen hem.

Våra utsläpp (personbil diesel) per år:

0,7  * 61,75 * 35,28 = 1525 kg (1,5 ton)

img_7528

Vad ska vi göra?

Helst vill vi ha en elbil och sänka koldioxidutsläppen till 0, men vi räknar med att det tar minst två år innan den drömmen blir verklighet.

Att cykla 13 km till jobbet borde vara en enkel match under sommartid, men på en vältrafikerad landsväg med minimal vägren verkar det snudd på livsfarligt. Här får Umeå Kommun bygga cykelväg hela vägen till byn för att det ska vara aktuellt.

Bäst vore förstås att sluta köra bil helt, men att sälja bilen är drastiskt och att låta den bara stå och ticka utgifter verkar onödigt. När det gäller kortare resor får vi däremot skärpa till oss. Från och med nu gäller nolltolerans för bilkörning inom 3 km. Ingen mer snabbis till ICA för att köpa snacks till Champions League.

Bilkörningen kan planeras bättre. Fler ärenden kan göras under samma biltur. Bränsleförbrukningen kan sänkas genom eco driving, dvs. genom en sparsam körteknik (planera körningen utifrån flödet i trafiken och sänka hastigheten). Har man växellåda kan man växla upp snabbare och motorbromsa mer.

Vad är då är en rimlig målsättning, innan vi kan byta till en fossilfri bil? Om vi ska minska koldioxidutsläppen till 1 ton, behöver vi minska bilkörningen med 343 mil per år eller 6.5 mil/veckan. Det skulle betyda att vi bara får köra i snitt 12.4 mil/vecka. För att klara målet behöver vi helt enkelt låta bilen stå två av fem arbetsdagar.

img_7534

Resans avtryck

Bakgrund

Enligt Naturskyddsföreningen innebär en resa till Thailand för en person lika mycket koldioxidutsläpp som en genomsnittlig personbil under ett helt år, dvs 2 ton. Men olika verktyg visar olika siffror. Använder man GreenSeats verktyg, ett företag som erbjuder kompensation för flygrelaterade utsläpp, är siffran 1,4 ton.  Tricorona som är en liknande tjänst uppger hela 5 ton medan ICAO:s Carbon Emissions Calculator som Transportstyrelsen hänvisar till, uppger knappt 1 ton för en resa till Thailand.

Flygmotorerna blir bränslesnålare och piloterna glidflyger oftare den sista biten och får tillåtelse att ta kortaste flygvägen, men på 15 år har det internationella flyget fördubblats. För att minska flygandet vill regeringen införa en flygskatt vid årsskiftet. Skatteintäkterna är dock inte öronmärkta till klimatet, utan ska istället finansera sänkta arbetsgivaravgifter.

Vad har vi gjort?

Jag är enormt svag för turkost vatten och vita stränder. Innan vi fick barn blev det många flygresor. 2009 blev det två turer till Thailand, Mallorca, Barcelona, Riga och New York inom loppet av ett år (5,9 ton enligt GreenSeat, 18 ton enligt Tricorona). Nu blir det en resa till mina föräldrars hus på Mallorca varje sommar (0.6 ton enligt GreenSeat och ICAOs beräkningsmodell och 1.7 ton enligt Tricorona). Så visst är vi  restriktivare idag, men det beror nog i ärlighetens namn mest på att det är ganska jobbigt och dyrt att resa med en stor familj.

img_8164-1Cala D´or, Mallorca

IMG_3681Maya Bay, Thailand

img_7396CO2-fritt avtryck, Obbola, Sverige

Vad ska vi göra? 

Att ta tåget från norra Norrland känns inte aktuellt och blir bökigt sista biten. Bäst för klimatet är förstås om vi låter bli helt, men det vore minst sagt tråkigt. I år kommer spanska delen av familjen hem, men sedan får vi helt enkelt kompensera våra utsläpp på annat sätt och hoppas att flyget blir klimatsmartare.

Som resenär kan man klimatkompensera i samband med bokningen av resan, men det är svårt att veta vad projekten som tar emot pengarna egentligen gör för miljön. Ett alternativ är att skänka motsvarande summa till ett projekt som man känner förtroende för. Vi-skogen tillämpar agroforestry, vilket innebär att man låter träd växa bland grödor och boskap för att återskapa ett naturligt ekosystem. Träden ger bl.a. skugga, foder till djuren och fukt i marken. Skördarna blir större och miljön motståndskraftigare mot klimatförändringar.

Frågan är vad som är en rimlig kompensation. Använder man Tricoronas verktyg, som är dyrast innebär en resa till Mallorca 638 kr. För en familj på 5 personer blir det 3190 kr. Ett träd till Viskogen kostar 20 kr, vilket skulle innebära 160 träd. Använder man istället GreenSeats verktyg kostar det 7.5 Euro per person och 31 Euro för hela familj. Det skulle innebära 300 kr eller 15 träd i Viskogen.

Bostadens avtryck

Bakgrund

Utsläppen av koldioxid från bostäder och lokaler har minskat med nästan 90 % sedan 90-talet. Energi- och koldioxidskatter och modernare teknik har gjort att man i allt större grad övergett användningen av fossila bränslen. Istället för oljepannor används fjärrvärme eller eldrivna värmepumpar. Sveriges elproduktion består till stor del av källor med låga utsläpp av växthusgaser, som vattenkraft, vindkraft och kärnkraft och fjärrvärmen kommer i allt större utsträckning från biobränsle. Fjärrvärme innebär visserligen också utsläpp av växthusgaser, men producenten kan kompensera det genom att se till att samma mängd kol tas upp av de träd och växter som kan bli nytt biobränsle.

Innebär detta att vi kan vara nöjda med det avtryck som våra bostäder gör på klimatet? Kärnkraften släpper inte ut växthusgaser, men medför som bekant andra stora risker för miljön och våra liv. Jag är av den åsikten att den aldrig borde tagits i bruk, men en avveckling får inte heller innebär att vi börjar använda mer fossila bränslen. För att minska beroendet av fossila bränslen och kärnkraft kan vi göra två saker; minska energiförbrukningen och välja förnybar el.

Vad har vi gjort?

Att bygga ett helt nytt hus, som vi gjorde för fyra år sedan, innebär så klart i sig stora utsläpp av koldioxid, men när bostäderna inte räcker till, har nöden ingen lag och förhoppningsvis kommer huset att stå kvar länge. Vi gjorde inte några större utsvävningar när det gäller val av kök, trendigt kakel eller tapeter, helt enkelt med förhoppning att det ska kännas tidlöst och ok att leva med under en längre tid.

img_8421

Energiförbrukning

För att få en låg energiförbrukning investerade vi ett välisolerat klimatskal, med extra isolering i tak, golv och väggar samt fönster med ett lågt U-värde. Vi installerade en frånluftsvärmepump, snålspolande kranar och LED-lampor. Vi håller en inomhustemperatur på max 21 grader och vi vädrar korta stunder. Energiförbrukningen ligger på ca 11000 kWh (hushållsel, vatten och uppvärmning).

Förnybar el

Vi har ett elavtal med Skellefteå Kraft. Jag trodde att de använde sig av 100 % förnybar el, framför allt från vattenkraft och till viss del vindkraft, men de äger även andelar i bolag som utvinner energi ur kol, torv och kärnkraft. Dessa utgör 12 % av den totala elproduktionen. Målet är 100 % hållbar energiproduktion och när kol eldas köper Skellefteå Kraft visserligen motsvarande mängd utsläppsrätter, men det känns faktiskt inte helt ok…

Vad ska vi göra?

Enligt klimatkonton.se släpper jag personligen ut 0.2 ton koldioxid per år inom kategorin ”bostad”, vilket totalt sett är en ganska liten del. Som familj har vi redan gjort relativt mycket när det gäller energiförbrukningen. Kanske kan vi sänka värmen någon grad och spara in på badandet, men fokus måste ligga på förnybar el. På lite sikt vill vi installera solpaneler på taket, kortsiktigt teckna ett avtal på 100% förnybar och miljömärkt el.  Någon som har erfarenhet av godel.se?