Smart kran

Kennet och min mor borstar tänderna med full speed på kranen. Onödigt! Mora Tronic är en sensorstyrd blandare som spar på vattnet. Eftersom den är beröringsfri slipper man dessutom kissiga händer som rör vid den. Genialt!

 

Annonser

Många bäckar små

Investeringar i värme- och ventilationssystem och klimatskal i form av väggar, golv, tak, fönster och dörrar har mer eller mindre betydelse för energiförbrukningen. Men vad är det mer som spelar roll?

HUSETS FORM; Vinkelhus har fler hörn och därmed fler köldbryggor och en större värmeförlust än ett fyrkantiga hus. Synd för vi gillar vinklar som ger vindskydd på uteplatsen.

TAKYTA I SÖDER; Solceller fungerar bäst i syd, sydväst alt. sydost. Även om det inte är aktuellt i dagsläget, så underlättar det för en framtida installation.

FÖNSTERNAS PLACERING OCH OMFATTNING; Stora fönster åt söder och väster för att ta vara på solvärmen, små fönster åt norr. Inte större fönsteryta än 20 % av golvyta.

SNÅLSPOLANDE KRANAR; Engreppsblandare är tydligen energieffektivare än tvågreppsblandare.

VITVAROR; Energiklass A och induktionshäll ett måste. Att torka i torktumlare drar ca 3 ggr mer än själva tvättningen, vi gillar att hänga på lina.

BELYSNING; LED, lågenergi, dimmer och timer.

Har jag glömt något?

//Carolin

Värmesystem

Jag har jämfört u-värden på väggkonstruktioner och fönster, för att få bättre koll på vilket betydelse skillnaderna har på energiförbrukningen. Utifrån dessa inte allt för vetenskapliga uträkningar, kan man konstatera att skillnaderna är försumbara, förutsatt att inte elpriserna chockhöjs. Vill man att isoleringen ska ha någon större betydelse är det nog lika bra att man går ”all in” och bygger ett passivhus och det har vi tyvärr ingen budget för.

En annan väsentlig grej om man vill bygga energisnålt är vilket värmesystem man väljer. De flesta hustillverkare har frånluftsvärmepump som standard. För ett par år sedan höjdes energikraven från boverket, vilket resulterade i att man graderade upp till en Nibe 75o som är ca 30% effektivare än föregångaren. Trivselhus har istället bergvärme som standard, dock dyrare hus. Kennet hörde häromdagen om en familj som installerade bergvärme och energiförbrukningen gick från 40000 kWh/år till 20000 kWh/år. Låter som bergvärme är dubbelt så bra, men efter en viss fundering förtäljer ju inte historien vad de hade för uppvärmningssystem innan. Det kan ju lika gärna varit direktverkande el eller en riktigt sunkig värmepump. Läser man forum om frånluftsvärmepump vs bergvärmepump är åsikterna delade. En del påstår att Nibe 750 är minst lika effektfull som bergvärme, andra att det är som att jämföra äpplen och päron.

Det är dyrare att installera bergvärme, frågan är bara om det lönar sig i längden. Dags för Carolins matematikstund. Låt oss säga att det kostar 150 ooo kr mer att installera bergvärme och att vi utgår från hustillverkarnas siffror för energiförbrukning (kan vara glädjekalkyl men har än så länge inga andra att utgå ifrån). Hushållsel är ej inräknat.

A-hus Basic 139 (Umeå)

Frånluftsvärmepump 57 kwh/kvm/år

Bergvärme 39 kwh/kvm/år

Skillnad 18 kwh/kvm/år

Räknat på ett hus på 139 kvm sparar man 2502 kwh/år med en bergvärmepump. Låt säga att vi har ett elpris på 1 kr/kwh, då tar det 60 år att bli plusminusnoll och då har nog värmepumpen gått sönder för länge sedan, så också våra egna blodpumpar, tyvärr. Mest troligt är att vi får ett högre elpris och då kanske vi går plus efter 20 år. Det skulle visserligen vara häftigt att utvinna sin egen energi, men slutsatsen är att bergvärme är lååååångsiktigt ekonomiskt. Det lönar sig nog bättre om man bygger en riktigt fet villa.

//Carolin

Kommunens energi- och klimatrådgivare

Varje hustillverkare talar så klart för sin huskonstruktion och det är svårt som lekman att veta hur stor skillnad en detalj egentligen har. Ett tips om man är intresserad av energisnålt byggande är att kontakta kommunens energi- och klimatrådgivare. Man kan kostnadsfritt boka upp ett möte eller maila frågor. Jag fick snabbt ett utförligt svar och det ligger till grund för mina tidigare uträkningar gällande fönster- och energiförlust.

Enligt kommunens energi- och klimatrådgivare bör hustillverkaren kunna tillhandahålla en energiberäkning av huset där U-värde för väggar, dörrar, fönster osv ingår. Energiberäkning ska redogöra för husets bruttoenergibehov, alltså den energi huset kräver för att behålla en behaglig inomhustemperatur.

Täthet är viktigt ur energisynpunkt. Tre lager isolering medför att reglarna inte blir köldbryggor, men hur mycket köldbryggorna påverkar energianvändningen är svårt att säga. Man bör undvika i så stor utsträckning man kan att göra hål i plastfolien, vilket talar för A-hus konstruktion där plasten sitter 45 mm in i väggen. Vid hål så ökar luftomsättningen i huset vilket medför att kall luft kommer in på oönskade ställen. Den måste då värmas upp och energianvändningen blir högre.

Rådgivaren rekommenderar att man gör en tryckprovning av huset under byggprocessen för att säkerställa tätheten och upptäcka läckage medan man kan göra något åt dem, något som ingår hos LB-hus. Har man ett FTX-ventilationssystem är tätheten extremt viktig. Har man golvvärme blir fönstrenas täthet extra viktig, eftersom man inte har element placerade under. Vidare bekräftas mina antaganden om att ett ryggåstak innebär en större energiåtgång, eftersom det blir mer luft att värma upp.

Slutsatsen är att en bättre isolerad vägg är att föredra, förutsatt att prisskillnaden inte överskrider energibesparingen. Framtidens elpriser är dock svåra att sia om. Mina tidigare beräkningar görs på ett fördubblat elpris och räknat på en något överdriven väggyta och elräkningen hamnar ändå inte på mer än någon tusenlapp extra per år för LB-hus sämre vägg, jämfört med A-hus. Detta kompenseras dessutom upp med LB-hus bättre rustade passivfönster, så i slutändan handlar det ändå bara om några hundralappar. En piss i havet, som min far skulle säga, räknat på ett helt husbygge.

//Carolin

U-värde

U-värde är ett mått på hur väl en byggnadsdel isolerar mot värmeförluster. Det mäts i watt per kvadratmeter och grad. U-värde 1 innebär att byggnadsdelen läcker ut en watt per kvadratmeter av byggnadsdelens area vid en grads temperaturskillnad. Ju lägre U-värde desto bättre värmeisoleringsförmåga.

A-hus väggkonstruktion ska ligga på ca 0,14, LB-hus 0,175. En försumbar skillnad med tanke på att U-värdet på äldre hus många gånger är flera gånger högre?

U-värde * väggyta * gradtimmar för orten / 1000 (för att omvandla till kWh) = energiåtgång

Umeås gradtimmar är 125000 och jag räknar på en väggyta på 200 kvm.

0,14*200*125000/1000=3500 kWh

0,175*200*125000/1000=4375 kWh

Skillnad 875 kWh/år

Med ett elpris på 1 kr/kWh= 875 kr/år 8750 kr/10 år

Med ett elpris på 2 kr/kWh= 1750 kr/år 17500 kr/10 år

Ovanstående uträkning beaktar endast väggkonstruktionen och alltså inte värmeförluster genom fönster, grund och tak. Vad jag förstår är grundkonstruktionen likvärdig mellan A-hus och LB-hus, medan A-hus har 100 mm mer isolering i taket. Jag har tidigare räknat på skillnaden mellan olika fönsters U-värde, då LB-hus vann ronden mot A-hus med sina passivfönster. A-hus väggkonstruktion är bättre ur energisynpunkt, frågan är om en tusenlapp per år är tillräckligt?

//Carolin