U-värde

U-värde är ett mått på hur väl en byggnadsdel isolerar mot värmeförluster. Det mäts i watt per kvadratmeter och grad. U-värde 1 innebär att byggnadsdelen läcker ut en watt per kvadratmeter av byggnadsdelens area vid en grads temperaturskillnad. Ju lägre U-värde desto bättre värmeisoleringsförmåga.

A-hus väggkonstruktion ska ligga på ca 0,14, LB-hus 0,175. En försumbar skillnad med tanke på att U-värdet på äldre hus många gånger är flera gånger högre?

U-värde * väggyta * gradtimmar för orten / 1000 (för att omvandla till kWh) = energiåtgång

Umeås gradtimmar är 125000 och jag räknar på en väggyta på 200 kvm.

0,14*200*125000/1000=3500 kWh

0,175*200*125000/1000=4375 kWh

Skillnad 875 kWh/år

Med ett elpris på 1 kr/kWh= 875 kr/år 8750 kr/10 år

Med ett elpris på 2 kr/kWh= 1750 kr/år 17500 kr/10 år

Ovanstående uträkning beaktar endast väggkonstruktionen och alltså inte värmeförluster genom fönster, grund och tak. Vad jag förstår är grundkonstruktionen likvärdig mellan A-hus och LB-hus, medan A-hus har 100 mm mer isolering i taket. Jag har tidigare räknat på skillnaden mellan olika fönsters U-värde, då LB-hus vann ronden mot A-hus med sina passivfönster. A-hus väggkonstruktion är bättre ur energisynpunkt, frågan är om en tusenlapp per år är tillräckligt?

//Carolin

Badrum

Surfade runt på hemmabyggarsajter och fann en hel del snygga grejor till badrummet. Tjusigt med tvättställ i betong, men smakar det så kostar det. Balllingslöv Vision tvättställ går loss på ca 6000 kr. Svedbergs Ellipse ett budgetalternativ om man inte vill ha ett tvättställ i vanligt utförande, ca 1050 kr. Vi gillar badkar med rundade kanter, men gör sig kanske bäst i stora badrum. Frågan är om man överhuvudtaget kommer bada. Skulle i så fall vara för att ha någonstans att tvåla in bebben åsså ser det ju rätt fräckt ut…

Svedbergs Ellipse och Oval.

Fönster och energiförlust

LB-hus har Elit passiv-fönster med U-värde på 0,8 som standard. A-hus använder sig av samma leverantör men fönster med ett U-värde på 1,0. Enligt kommunens Energi- och klimatrådgivare, ger de bättre fönsterna en energibesparing (i Umeå) på ca: 149 kWh/kvm*år – 119 kWh/kvm*år = 30 kWh/kvm*år. Multipluserar man med 10 (räknat på 10 kvm fönsteryta) blir det 300 kWh/år, så i runta slängar 300 kr/år om man räknar på ett elpris på 1 kr/kWh. Inte särskilt mycket, men vem vet vad vi har för elpriser om några år. Med enkel matematik blir det en tusenlapp om året om priset tredubblas.

Jämför vi ett fönster med U-värde 1,0 och en välisolerad vägg med U-värde 0,15 så är energiåtgången (transmissionsförlusterna) 22,35 kWh/m2*år för väggen och 149 kWh/m2*år för fönstret (i Umeå), d.v.s en skillnad på 126,65 kWh/kvm*år. Låt säga att vi väljer att ha tre fönster som går enda ner till golvet och att dessa motsvarar en ökad fönsteryta med 3 kvm. Transmissionsförlusten blir då 379,95 kWh/år, d.v.s. ungefär 400 kr dyrare elräkning eller 1200 kr dyrare om vi förutspår ett tredubblat elpris.

//Carolin

Väggkonstruktion

Nedan syns A-hus 265 mm väggkonstruktion, något tjockare än många konkurenters.  Plastfolien ligger bakom 45 mm isolering för att den inte ska ”punkteras” vid håltagning för exempelvis eldosor. Viktigt ur energisynpunkt eller en piss i havet? Jag väntar på svar från kommunens energirådgivare.

1. 22 mm träfasad 2. 28 mm spikfläkt 3. 50 mm fasadskiva/isolering 4. Vindpapp 5. 170 mm regel + isolering 6. 0,2 mm plastfolie  7. 45 mm regel + isolering 8. 11 mm OSB-skiva 9. 13 mm gips

//Carolin