Bilens avtryck 

Bakgrund

Det största delen utsläpp av växthusgaser kommer från förbränning av bränslen. Man kan på ett ganska enkelt sätt räkna mängden utsläpp från den egna bränsleanvändningen genom att använda emissionsfaktorer:

Utsläpp (kg)=bränsleförbrukning (ton) * värmevärde* emissionsfaktor

Genomsnittliga emissionsfaktorer för växthusgaser och värmevärden för Sveriges bränsleförbrukning finns på Naturvårdsverket.se.

Vad har vi gjort?

Innan vi fick barn bodde vi i stan och tog cykeln till jobbet. När vi blev familj köpte vi en liten etanolbil tillsammans, som vi så småningom bytte till en rymligare dieselsuv… Oftast kan vi samåka till jobbet, men eftersom vi har olika arbetstider, brukar en av oss ta bussen hem.

Våra utsläpp (personbil diesel) per år:

0,7  * 61,75 * 35,28 = 1525 kg (1,5 ton)

img_7528

Vad ska vi göra?

Helst vill vi ha en elbil och sänka koldioxidutsläppen till 0, men vi räknar med att det tar minst två år innan den drömmen blir verklighet.

Att cykla 13 km till jobbet borde vara en enkel match under sommartid, men på en vältrafikerad landsväg med minimal vägren verkar det snudd på livsfarligt. Här får Umeå Kommun bygga cykelväg hela vägen till byn för att det ska vara aktuellt.

Bäst vore förstås att sluta köra bil helt, men att sälja bilen är drastiskt och att låta den bara stå och ticka utgifter verkar onödigt. När det gäller kortare resor får vi däremot skärpa till oss. Från och med nu gäller nolltolerans för bilkörning inom 3 km. Ingen mer snabbis till ICA för att köpa snacks till Champions League.

Bilkörningen kan planeras bättre. Fler ärenden kan göras under samma biltur. Bränsleförbrukningen kan sänkas genom eco driving, dvs. genom en sparsam körteknik (planera körningen utifrån flödet i trafiken och sänka hastigheten). Har man växellåda kan man växla upp snabbare och motorbromsa mer.

Vad är då är en rimlig målsättning, innan vi kan byta till en fossilfri bil? Om vi ska minska koldioxidutsläppen till 1 ton, behöver vi minska bilkörningen med 343 mil per år eller 6.5 mil/veckan. Det skulle betyda att vi bara får köra i snitt 12.4 mil/vecka. För att klara målet behöver vi helt enkelt låta bilen stå två av fem arbetsdagar.

img_7534

Resans avtryck

Bakgrund

Enligt Naturskyddsföreningen innebär en resa till Thailand för en person lika mycket koldioxidutsläpp som en genomsnittlig personbil under ett helt år, dvs 2 ton. Men olika verktyg visar olika siffror. Använder man GreenSeats verktyg, ett företag som erbjuder kompensation för flygrelaterade utsläpp, är siffran 1,4 ton.  Tricorona som är en liknande tjänst uppger hela 5 ton medan ICAO:s Carbon Emissions Calculator som Transportstyrelsen hänvisar till, uppger knappt 1 ton för en resa till Thailand.

Flygmotorerna blir bränslesnålare och piloterna glidflyger oftare den sista biten och får tillåtelse att ta kortaste flygvägen, men på 15 år har det internationella flyget fördubblats. För att minska flygandet vill regeringen införa en flygskatt vid årsskiftet. Skatteintäkterna är dock inte öronmärkta till klimatet, utan ska istället finansera sänkta arbetsgivaravgifter.

Vad har vi gjort?

Jag är enormt svag för turkost vatten och vita stränder. Innan vi fick barn blev det många flygresor. 2009 blev det två turer till Thailand, Mallorca, Barcelona, Riga och New York inom loppet av ett år (5,9 ton enligt GreenSeat, 18 ton enligt Tricorona). Nu blir det en resa till mina föräldrars hus på Mallorca varje sommar (0.6 ton enligt GreenSeat och ICAOs beräkningsmodell och 1.7 ton enligt Tricorona). Så visst är vi  restriktivare idag, men det beror nog i ärlighetens namn mest på att det är ganska jobbigt och dyrt att resa med en stor familj.

img_8164-1Cala D´or, Mallorca

IMG_3681Maya Bay, Thailand

img_7396CO2-fritt avtryck, Obbola, Sverige

Vad ska vi göra? 

Att ta tåget från norra Norrland känns inte aktuellt och blir bökigt sista biten. Bäst för klimatet är förstås om vi låter bli helt, men det vore minst sagt tråkigt. I år kommer spanska delen av familjen hem, men sedan får vi helt enkelt kompensera våra utsläpp på annat sätt och hoppas att flyget blir klimatsmartare.

Som resenär kan man klimatkompensera i samband med bokningen av resan, men det är svårt att veta vad projekten som tar emot pengarna egentligen gör för miljön. Ett alternativ är att skänka motsvarande summa till ett projekt som man känner förtroende för. Vi-skogen tillämpar agroforestry, vilket innebär att man låter träd växa bland grödor och boskap för att återskapa ett naturligt ekosystem. Träden ger bl.a. skugga, foder till djuren och fukt i marken. Skördarna blir större och miljön motståndskraftigare mot klimatförändringar.

Frågan är vad som är en rimlig kompensation. Använder man Tricoronas verktyg, som är dyrast innebär en resa till Mallorca 638 kr. För en familj på 5 personer blir det 3190 kr. Ett träd till Viskogen kostar 20 kr, vilket skulle innebära 160 träd. Använder man istället GreenSeats verktyg kostar det 7.5 Euro per person och 31 Euro för hela familj. Det skulle innebära 300 kr eller 15 träd i Viskogen.

 

 

 

 

Bostadens avtryck

Bakgrund

Utsläppen av koldioxid från bostäder och lokaler har minskat med nästan 90 % sedan 90-talet. Energi- och koldioxidskatter och modernare teknik har gjort att man i allt större grad övergett användningen av fossila bränslen. Istället för oljepannor används fjärrvärme eller eldrivna värmepumpar. Sveriges elproduktion består till stor del av källor med låga utsläpp av växthusgaser, som vattenkraft, vindkraft och kärnkraft och fjärrvärmen kommer i allt större utsträckning från biobränsle. Fjärrvärme innebär visserligen också utsläpp av växthusgaser, men producenten kan kompensera det genom att se till att samma mängd kol tas upp av de träd och växter som kan bli nytt biobränsle.

Innebär detta att vi kan vara nöjda med det avtryck som våra bostäder gör på klimatet? Kärnkraften släpper inte ut växthusgaser, men medför som bekant andra stora risker för miljön och våra liv. Jag är av den åsikten att den aldrig borde tagits i bruk, men en avveckling får inte heller innebär att vi börjar använda mer fossila bränslen. För att minska beroendet av fossila bränslen och kärnkraft kan vi göra två saker; minska energiförbrukningen och välja förnybar el.

Vad har vi gjort?

Att bygga ett helt nytt hus, som vi gjorde för fyra år sedan, innebär så klart i sig stora utsläpp av koldioxid, men när bostäderna inte räcker till, har nöden ingen lag och förhoppningsvis kommer huset att stå kvar länge. Vi gjorde inte några större utsvävningar när det gäller val av kök, trendigt kakel eller tapeter, helt enkelt med förhoppning att det ska kännas tidlöst och ok att leva med under en längre tid.

img_8421

Energiförbrukning

För att få en låg energiförbrukning investerade vi ett välisolerat klimatskal, med extra isolering i tak, golv och väggar samt fönster med ett lågt U-värde. Vi installerade en frånluftsvärmepump, snålspolande kranar och LED-lampor. Vi håller en inomhustemperatur på max 21 grader och vi vädrar korta stunder. Energiförbrukningen ligger på ca 11000 kWh (hushållsel, vatten och uppvärmning).

Förnybar el

Vi har ett elavtal med Skellefteå Kraft. Jag trodde att de använde sig av 100 % förnybar el, framför allt från vattenkraft och till viss del vindkraft, men de äger även andelar i bolag som utvinner energi ur kol, torv och kärnkraft. Dessa utgör 12 % av den totala elproduktionen. Målet är 100 % hållbar energiproduktion och när kol eldas köper Skellefteå Kraft visserligen motsvarande mängd utsläppsrätter, men det känns faktiskt inte helt ok…

Vad ska vi göra?

Enligt klimatkonton.se släpper jag personligen ut 0.2 ton koldioxid per år inom kategorin ”bostad”, vilket totalt sett är en ganska liten del. Som familj har vi redan gjort relativt mycket när det gäller energiförbrukningen. Kanske kan vi sänka värmen någon grad och spara in på badandet, men fokus måste ligga på förnybar el. På lite sikt vill vi installera solpaneler på taket, kortsiktigt teckna ett avtal på 100% förnybar och miljömärkt el.  Någon som har erfarenhet av godel.se?

Avtryck

Är det meningen att man ska lämna ett så stort avtryck som möjligt? Eller är det precis tvärt om?

Som husbyggare räknade vi ut vad LED-lampor och olika uppvärmningssystem och isoleringstjocklekar har för inverkan på elförbrukningen. KWh kan omvandlas till kronor och ören. Men det är svårare att se vad besparingen egentligen har för betydelse för miljön. Hur mycket minskar vi avtrycket genom att satsa på en energisnålare bostad?

Täftefjärden med naturlig islossning på g.

Ett sätt att mäta avtrycket på är att titta på mängden växthusgaser som släpps ut. Medelsvensson konsumtion orsakar utsläpp ca 8 ton koldioxid per år (10 ton om man inkluderar samhället i form av offentlig sektor). Enligt IVL Svenska Miljöinstitutets verktyg Klimatkontot ligger jag på 3,2 ton. Svalna som är samma verktyg som de använde i dokumentärserien Zero Impact på UR, ska göra det möjligt att synka med energideklarationer på bostaden och faktiska transaktioner på banken, men jag hade tyvärr lite problem med tekniken för att få det att fungera. När jag gör WWFs Klimatkalkylatorn hamnar jag på 6,89 ton, men då finns samhället med som en schablon på 2,16, så exklusive samhälle blir det 4,7 ton. Medelvärdet mellan Klimatkontot och WWFs Klimatkalkylatorn blir 3,95 ton.

Målet är så klart att ligga på 0, men jag tänker att ett rimligt delmål är 1,5 ton, då det är vad som krävs för en hållbar utveckling enligt Vetenskapliga Rådet för klimatfrågor. Det är således dags för lite matematik på bloggen igen. Fokus kommer att ligga på bostaden, resor/transporter, maten och konsumtionen, men ur ett mer CO2-haltigt perspektiv än tidigare. Håll till godo!

Blomsterpojken

Oavsett hur länge man har hängt ihop ser man ständigt av nya sidor hos varandra. En trevlig relativt nyligen upptäckt är intresset för blommor. Vad han har sett fram emot att väcka liv i pelargonerna!

Efter att ha stått hela långa vintern i garaget i tiogradig värme får de nu komma in. Ny jord och mindre krukor, en skvätt vatten och ett soligt fönster. Om en vecka ska de beskäras rejält, för att sedan när värmen kommer sättas om i större krukor igen.

Bilden togs i somras. Nu ser den minst sagt ledsen ut, men snart får vi se om den överlevt. Caliente Pink är hans dyrgrip.

Triggers

På mitt jobb får vi handledning och vår senaste läxa var att fundera över våra triggerpunkter. En av mina är definitivt när folk slänger mat baserat på bäst-före-datumet, utan att vare sig lukta eller smaka. Så grymt provocerande! Det är ju skillnad om man låter mjölkpaketet stå fram en halvtimme varje dag eller om man tar en slurk direkt från kylskåpet. Det är också skillnad om man förvarar ägg i kylskåpet eller skafferiet. Man måste våga lita på sina sinnen!

Jordgubbar på upptining från sommaren -09 eller kanske ännu tidigare. Samma fina smak som en låda märkt 2016!

Insikter

Äntligen har vi en fungerande kamera! Minsta skrutten drämde den i golvet, så objektivet både gick i bitar och fastnade i kamerahuset. Som tur var fanns det kunnigt folk på Cyberphoto som kunde fixa det på ett ögonblick, så nu har jag lite mer motivation till att blogga. Men med min lilla paus har jag även fått tillfälle att fundera över bloggandet på ett mer filosofiskt plan. 


Min bivaxkräm och Kennets avokadoodling.

Genom att publicera hudvårdsrecept och dyligt har min förhoppning varit att inspirera, ge en känga till skönhetsindustrin och på sikt göra världen lite miljösnällare. Nu har jag förstått att ju mer jag har pysslat och bakat surdegsbröd, desto mindre koll har jag haft på nyhetsrapporteringen. Kanske handlar DIY-och hipsterstrenden inte bara om ett ställningstagande mot konsumtionssamhället, utan också om ett försök att isolera sig från omvärlden. Ju mer man pysslar desto mindre hinner man reta upp sig på amerikanska presidenter, moderata partiledare, mossiga poliskommisarier och ryska lagar. Det är så klart skönt att vara inne i sin egen bubbla, men inte speciellt solidariskt i dessa tider av fascistiska strömningar. Så kanske blir det lite mindre bloggande och lite mer omvärldsbevakning och politiskt engemang framöver. 

Upp till kamp och ha en skön söndag!