När det kommer till trädgård och odling är det svårt att googla fram några svar. Visst, man kan ta till sig ett och annat råd, men i slutändan finns det så många olika faktorer som påverkar resultatet. Man måste helt enkelt prova sig fram.
Att köpa allt på plantskolan blir dyrt och lite tråkigt. Kennet gillar träd, så i sommar har min mamma grävt upp och levererat hägg, ek, lönn och rönn. Grannen som är markägare har bidragit med några små granar. Men man måste ha tålamod för att lyckas. Ju mindre träden är, desto större chans verkar det vara att de överlever.
Jag vet inte om det har att göra med att tomten är ny eller om det är något vi får leva med, men trots dräneringsrör, tycks marken vara kompakt och regnvattnet har svårt att rinna bort. Förra årets körsbärsträd och schersmin ser inte ut att vara vid liv och äppelträden är lite ledsna. Nu provar vi att att höja upp äppelträden på små kullar och bärbuskar sätter vi hädanefter i slänten.
Ringblommor verkar däremot inte bry sig om att det är vått om fötterna.
Vad trivs i skugga? Bakom vedboden testar vi ormbunkar direkt från skogen.
Vi har fått ärva en solrosperenn av goda vänner, egentligen är det inte en, utan en hel klunga. Perfekt om man inte orkar sätta frön varje år. Blommorna är lite mindre, men desto fler och bladverket blankare och finare än på en vanlig solros.
En annan favorit är Caliente Pink som är utsedd till året pelargon. Min farmor hade massvis med pelagoner. Jag minns att hon brukade ställa upp dem i trappan för fotografering. Tänker att det vore fint att föra traditionen vidare. Kennet har tagit sticklingar som han vårdar ömt. Nu saknas bara isolering i garagetaket och någon form av värmekälla för att hålla övervintrande blommor vid liv…
