Triggers

På mitt jobb får vi handledning och vår senaste läxa var att fundera över våra triggerpunkter. En av mina är definitivt när folk slänger mat baserat på bäst-före-datumet, utan att vare sig lukta eller smaka. Så grymt provocerande! Det är ju skillnad om man låter mjölkpaketet stå fram en halvtimme varje dag eller om man tar en slurk direkt från kylskåpet. Det är också skillnad om man förvarar ägg i kylskåpet eller skafferiet. Man måste våga lita på sina sinnen!

Jordgubbar på upptining från sommaren -09 eller kanske ännu tidigare. Samma fina smak som en låda märkt 2016!

Insikter

Äntligen har vi en fungerande kamera! Minsta skrutten drämde den i golvet, så objektivet både gick i bitar och fastnade i kamerahuset. Som tur var fanns det kunnigt folk på Cyberphoto som kunde fixa det på ett ögonblick, så nu har jag lite mer motivation till att blogga. Men med min lilla paus har jag även fått tillfälle att fundera över bloggandet på ett mer filosofiskt plan. 


Min bivaxkräm och Kennets avokadoodling.

Genom att publicera hudvårdsrecept och dyligt har min förhoppning varit att inspirera, ge en känga till skönhetsindustrin och på sikt göra världen lite miljösnällare. Nu har jag förstått att ju mer jag har pysslat och bakat surdegsbröd, desto mindre koll har jag haft på nyhetsrapporteringen. Kanske handlar DIY-och hipsterstrenden inte bara om ett ställningstagande mot konsumtionssamhället, utan också om ett försök att isolera sig från omvärlden. Ju mer man pysslar desto mindre hinner man reta upp sig på amerikanska presidenter, moderata partiledare, mossiga poliskommisarier och ryska lagar. Det är så klart skönt att vara inne i sin egen bubbla, men inte speciellt solidariskt i dessa tider av fascistiska strömningar. Så kanske blir det lite mindre bloggande och lite mer omvärldsbevakning och politiskt engemang framöver. 

Upp till kamp och ha en skön söndag! 

Sen sist…

Har vi båda börjat jobba, men knappt hunnit börja med hämtning och lämning och rutiner förrän det blev långdragen vab.

img_0702

Har jag haft goda vänner på besök och tillverkat mineralmakeup. Grymt nöjd!

Har 1,5-åringen sabbat systemkameran, så jag motvilligt fått använda mobilen till fotografering.

Har vi gjort hallon- och blåbärskombucha och insett att det inte är någon idé att försöka imponera på barnen med surdegsbröd. Det är hederlig stompa som är grejen!

Har vi haft 6-årskalas, investerat allt i ett bräde och haft grundutbildning i schack.

img_0707

Har vi sträcksett Fröken Frimans krig, träffat Gudrun Schyman och insett att det på drygt hundra år inte har hänt speciellt mycket med jämnställdheten.

Har jag klurat på bloggens vara eller icke vara och fått nya insikter om dess självändamål. Men mer om det en annan dag.

Tålamodsprövning

Förra årets utmaning var att bli självförsörjande på bröd. Nu är vi ju inte riktigt där än, men för att hålla liv i surdegen, det blir åtminstone ett brödbak i veckan och resultatet blir inte längre torrt och kompakt. Från början kändes det som ett ganska bökigt projekt, men när man kan börja köra på känsla, baka på det man har hemma och inte glo för mycket på recepten är det en ganska trevlig syssla. Men när utmaningar blir till rutin, behövs det nya.

Jag vill gärna lära mig att spela något instrument, men det är nog något som måste ligga på lut ett tag till. Träna behöver man så klart alltid, men just nu får det räcka med vardagsmotion och promenader. Istället tänkte jag lära mig sticka och kanske t.o.m. brodera. Broderishoppen som jag skriver inlägget tillsammans med, har kom igång-guider för nybörjare. Det finns ju någonstans i bakhuvudet sedan slöjden i skolan, men att ha tillräckligt tålamod, för att skapa något som inte är klart på en timme eller ens på en dag, blir en utmaning i sig.

Gott Nytt År!

När bebben häller ut en hel burk mineralrouge i Laminofåtöljen, så fårskinnet ser ut som pälsen på en svampangripen mopshund. 

När storebror klagar på risig kista, knappt två veckor efter att hela familjen drabbats av magsjuka á la kräkavsnittet i Family Guy. 

När Star Wars-bibeln som ersatt en transportskadad och reklamerad dito, en stund senare, åker ner från bokhyllan, drämmer in i julgranen och får ett djupt jack i pärmen. Två timmar efter att den packades upp av min bokpedant till make. 

När man sen beundrar amaryllisen, försiktigt försöker snygga till hur den står i vasen och stjälken går av mitt i tu. 

Då undrar man om det finns en högre makt, som försöker jävlas. Men på årets sista dag väljer vi att se det som en vink att vi trots allt är lyckligt lottade. 

2017 önskar vi blir året då fler människor i världen drabbas av högst triviala problem. 

Feministiskt frukostmöte

I våras var jag på en grymt bra föreläsning med Gudrun Schyman, där hon förklarade hur jämställdhet inte är en sakfråga, utan något som genomsyrar varje enskild politisk fråga på agendan. Eftersom jag önskar att fler fick höra henne, bjöd jag hem Gudrun till ett homeparty. Då hon reser land och rike runt och hade bokat ett möte i Umeå i januari, föreslog hon att jag skulle samköra med arrangören Annelie Nordström, F!.

Bild: Schyman/Twitter 

Sagt och gjort, nu bjuder jag in dig som vill prata/lyssna in politik och feminism med Gudrun Schyman, till ett frukostmöte på Umeå Folkets Hus, lokal Studion, söndagen 15 januari kl. 10.00-12.00. Det är gratis att delta men meddela mig senast 8 januari  om du kommer (carolin.andersson@me.com).

Varmt välkomna!

Dan före dan

Nu tar jag jullov i drygt två veckor och förutom att hänga med familjen, hoppas jag få lite mer tid till att fotografera. Det är ju så vansinnigt mörkt när man kommer hem från jobbet på kvällarna, att det inte känns lönt att anstränga sig med någon riktig kamera. Men pyntat och pysslats har det gjorts även om allt inte har dokumenterats. 

img_0611

Har lärt mig av mina misstag så i år gick det ovanligt smidigt att binda dörrkrans. Nöjde mig med att pynta med hampasnören. 

Barnen fick i uppdrag att hitta fynd från skogen och kom hem med några mossiga pinnar och lite enris som tillsammans med julnötter, blev perfekt till årets blomarrangemang. Jag går runt och nyser av hyacinterna, men det luktar ju så gott att det känns tråkigt vara utan.

Vi räknar med en tidig julaftonsmorgon med ivriga ungar, men det är svårt att låta bli att sitta uppe och titta på granen och snaska knäck, så här dan före dan. I år har vi gjort en laddning lakritsknäck, smaksatt med lakritspulvet. Måste testas om man gillar lakrits. 
GOD JUL!