Vallmo

När vi kom hem från vår lilla cykelsemester hade min nya favoritblomma slagit ut. När vallmon blommat ut kommer vi att torka och spara frökapslarna till nästa säsong.


Annonser

Nygammalt köksbord

En gång i tiden var det ett finbord hos päronen. Senaste åren har det varit tuffa tider med ett konstant spill, vilket har gjort bordsskivan enormt sliten. Istället för att måla om det köpte vi en bänkskiva i stavlimmad ek som var något större än den gamla bordsskivan. Bänkskivan målades med linoljefärg och skruvades fast på det gamla bordsunderredet.

Bordsskivan putsades lätt och grundmålades med två delar kokt linolja och en del linoljefärg, i en varmgrå kulör (2502-Y). Färgen kan även spädas med terpentin, men linolja är ett bättre alternativ för miljön. Ett par varv gjordes med outspädd färg och slutligen ett varv med färg utspädd med linoljelack för att få en blankare och tåligare yta.

Det nya bordet kommer säkerligen att få utstå mycket, men eftersom linoljefärg till skillnad från plastfärg suger in i träet, borde det med tiden få en fin patina. Färgen kommer att mattas av istället för att flagna. Linoljefärg är dessutom bättre för miljön. Plastfärg görs på fossil olja och innehåller miljö- och hälsovådliga tillsatser, medan linoljefärg görs på linolja och naturliga pigment.

För att bordsskivan ska få härda ordentligt kommer vi att undvika spill i några veckor framöver och äta utomhus. Perfekt nu när värmen kommit till Norrland.

Linoljesåpa

Vi har börjat använda linoljesåpa som flytande tvål. Linoljesåpa görs på rå linolja och inget annat. Vill man kan man förstås tillsätta lite eterisk olja.

Citronmeliss

Vad gör man av citronmeliss mer än att ha den som dekoration till efterrätten? En sval sommar som denna kokar man te. När värmen kommer gör man iste och när hösten är här torkar man bladen och häller upp i en teburk.

Ta 6 blad och låt dra i kokhett vatten i några minuter. Citronmeliss sägs ha en lugnande effekt.

Konsumtionens avtryck

Bakgrund

Konsumtion av varor brukar delas in i kategorierna kläder och skor, hemelektronik, möbler och heminredning, hudvård och kosmetika, tidningar samt husdjur och tillbehör. Men det kan också handla om tjänster som träning, kultur eller hushållsnära tjänster. Enligt Naturvårdsverket står konsumtion av kläder och skor för sex procent av hushållens koldioxidutsläpp. 90 % av dessa utsläpp sker i andra länder. Köper man ett par nya jeans släpper man ut ca 18 kg växthusgaser.

Vad har vi gjort?

Jag handlar nästan aldrig begagnade saker. Däremot får jag ofta sådant som andra tröttnat på eller vuxit ur. Jag fyndar inredningsprylar och barnkläder hos mina föräldrar. Det är en skön känsla när man hittar något gammalt som kommer till nytta igen eller när man lagat något som gått sönder. Har jag en timme att slå ihjäl på stan innan bussen går hem blir jag däremot stressad. Jag har glömt hur man gör när man går på stan utan något ärende, så det slutar ofta med att jag sätter mig på busshållplatsen och väntar.

Men jag köper en del saker på nätet. Jag försvarar mig med att det är ekologiskt, giftfritt, fair trade eller något som kommer hålla livet ut. Byggmaterial, linoljefärg, kokosolja, såpa eller skor. Kanske nödvändigt, kanske inte. Jag har insett att man kan fylla badrumskommoden med strumpor istället för hudvårdsprodukter, tvätta kroppen med hemmagjord tvål och smörja med oljor från skafferiet. Samtidigt har jag en man som förser oss med senaste tekniken från Apple.

Enligt klimatkontot.se släpper jag ut 0.3 ton koldioxid till följd av min konsumtion. Men eftersom byggmaterial inte är inräknat i deras frågeformulär kan det vara lite lågt räknat.

Underhålla, återbruka och göra själv.

Vad ska vi göra?

Vi ska räkna ut hur mycket vi behöver jobba för att ha en levnadsstandard som känns ok. Med en lägre inkomst konsumerar vi mindre och koldioxidutsläppen blir lägre. Jobbar vi mindre har vi dessutom mer tid till att laga och underhålla istället för att köpa nytt. Häromdagen sydde jag örngott av gamla lakan som är för små för dagens sängar. Ingen vän av symaskinen, jag suckade och svor och tänkte det här gör jag aldrig om. Men kanske behöver jag lära mig att göra sådant som kräver lite tålamod. Kanske får jag mer tålamod om jag har mer tid.

1 ton växthusgrönsaker

100 kg grönsaker och frukt som fraktats med flyg innebär utsläpp på drygt 1 ton koldioxid.  Har de istället importerats med båt är siffran 60 kg (frukt) respektive 140 kg (grönsaker) koldioxid. Nu är det väl ingen som enbart äter grönt som fraktats med flyg, men det finns en poäng med att betrakta det som en lyx man unnar sig sällan.

img_8049Närodlad persika på Medelhavssemestern

Det är visserligen ganska få frukter eller grönsaker som fraktas med flyg. Man skulle önska att de var märkta med en symbol som visar vilket transportmedel som använts, så att man lättare kan göra ett aktivt val i butiken. Men man kan lägga på minnet att det framförallt är känsliga livsmedel med kort hållbarhet, som färska bär, fikon, sparris, sockerärtor och haricort vert som har flugits hit. Att plocka bär i skogen och odla sina egna sockerärtor är alltså ingen dum idé. 

IMG_4784Säsongs- och närodlade tomater från egen kruka

Men är svenska växthusodlade tomater bättre än spanska frilandsodlade? Det beror på om de svenska växthusen har värmts upp med förnyelsebar el. För att minska behovet av energi bör man äta tomater under sommaren och hösten och övergå till rotfrukter vintertid.  Gör man tomatsås av den sista skörden har man en bra bas till vinterns grytor och pizzabak.